Fyra huvuduppfattningar om resandefolket

Jag har tidigare skrivit om Resandefolkets historik https://resandefolk.wordpress.com/2013/06/24/historik-resandefolket-2/ men det finns olika tankar om varifrån Resandefolket kommer och här tar jag upp några av dessa tankar.

”Tattare”, Skojare, Tavring, Tinker, Knävling, Dinglare, Travellers, Resande, Tater, Zigenare. Kärt barn har många namn, men något kärt barn i samhället har resande aldrig varit. Den bild folk ofta hade av ”tattare” var att de var mörkhyade och svarthåriga människor som drog efter vägarna och dök upp på hästmarknader och tivolin. De knackade dörr för att sälja trådvispar, dukar, klockor, och tyger. Dessutom så sades det att de stal och slogs med knivar och söp. Eller så uppfattas ordet ”tattare” som enbart ett slanguttryck.

När resande pratar med varandra och om varandra använder de inte bara ordet resande, under samtalen kallar de varandra för dinglare, skojare och ibland även tater. De säger att det finns en skillnad när de själva pratar om varandra och när ”andra” gör det. När de själva pratar om varandra är det en del av språket och betyder inte att de föraktar människan de pratar om, när ”andra” gör det är det är det oftast i nedsättande mening.

I boken Resandefolket menar Hazell att begreppet ”tattare” successivt försvunnit ur svenska språket då samhällets mål varit en total assimilering av resande. Men målet har inte uppfyllts och resande har aldrig försvunnit helt. Så även om människor idag inte vet vad ”tattare” eller resande egentligen är så finns resandefolket i högsta grad kvar. Enligt Skolverket finns det mellan 15000 – 25000 kanske ända upp till 30000 personer som betraktar sig vara resande eller ättlingar till resande i Sverige.

Det går att se fyra huvuduppfattningar vad gäller resandefolket och dess ursprung. Den första hämtar jag från boken Vägarnas folk där Lindholm funderar kring var resande egentligen kommer ifrån. Det finns olika meningar om detta, inte bara bland forskare utan också bland de resande själva. Lindholm menar i sin bok att de kan härstamma från folk som ingick i Djingis Khans arméer under 1200-talet. Forskaren Allan Etzler var en av de första som i sina studier av resande anammar denna teori.

Den andra uppfattningen är att resande utgör en socioekonomisk grupp. Den som framförde denna teori var sociologen Adam Heymowski, en forskare som 1955 gav ut en avhandling om resande och ”zigenare”. Han menade att resande inte var någon etnisk minoritet, utan en sociologisk grupp. Han ansåg att många ”tattare” var helt vanliga svenska bönder som blivit utstötta ur gemenskapen på grund av sin livsstil och låga status. Heymowski skriver i sin avhandling att det främmande inslaget bland resande framförallt skulle ha kommit in under det 30 åriga kriget, då det värvades många utländska soldater.

Senare ändrade Heymowski något på sin syn på resandes eventuella zigenarpåbrå. Han menade då att vissa inslag i resandekulturen är starka, till exempel språket och vissa yttre drag, och att det inte går utesluta ett släktskap, men att inslaget inte är tillräckligt avvikande för att gruppen ska betraktas som väsenskild från det övriga samhället. I zigenarutredningen 1956 fastläggs att resande är i huvudsak svenskar och att inslagen av utländska drag är betydelselösa. Resande eller ”tattare” som var det mer allmänna begreppet i det tidiga Sverige, var inte på något sätt någon ny företeelse.

I Stockholms stads tänkebok 1512 skildras en mindre grupp främlingar som kom till Stockholm. De omnämns som ”egyptier” och likställs med pilgrimer. Pilgrimer skulle under denna tidsperiod tas emot med respekt. De skulle få allmosor och härbärge enligt de normer som gällde för mottagningen av främlingar. Några årtionden senare övergick dessa tidigare pilgrimer till att bli oönskade främlingar. Benämningen egyptier ersätts med termerna ”tattare” eller ”zigenare”. I Åkerfeldts bok Buoron kallar oss tattare står det att det innan dess finns dokumentation i konung Birgers brev från 1303 där det skrivs om ”äldara och sculuara”. Det finns inga belägg för att det är så, men enligt språkvetare R Pipping så står orden ”äldara och sculuara” för en klass av vagabonder, som in sin tur skulle kunna vara resande.

Den tredje uppfattningen om resande vill göra gällande att resande skulle vara ättlingar till soldatsläkter från Ryssland och Tyskland som värvats som legosoldater till Karl XII arméer. Det finns berättelser om hur välvilligt Karl XII såg på resande och romer. Han skulle vid något tillfälle ha sagt att ”Jag har hellre några tattare i min här än flera andra”. Även om det saknas vetenskapligt stöd för detta så bekräftar även Etzel att han hört dessa berättelser. Även om vittnesmålen är starka att det var Karl XII tog med sig romer tillbaka till Sverige, så menar Etzel att det är svårt att hitta belägg för den historiska riktigheten i dem.

Helt klart är att teorierna går vitt isär och det är frågan om släktskapet med ”zigenare”, romer, som är den mest kontroversiella hos resandefolket själva. Frågan skapar djupa klyftorna inom gruppen än idag. En del resande anser att de härstammar från Indien och kom till Sverige och Europa under 1500- talet och därför är besläktade med romerna. De är ofta mycket säkra på sin sak och visar på forskning som går tillbaka i släktleden. Andra menar att de kommer från Ryssland, Tyskland eller Sverige. Dessa är lika säkra på sin sak och visar på sin släktforskning i frågan och menar att deras teori är den riktiga.

Oavsett vilket ursprung resandefolket har, så var deras plats i det gamla bondesamhället i Sverige som regel i de lägre regionerna i hierarkin. Vilket är en fjärde uppfattning om resande, och den placerar resande i ett lägre skikt i samhället som är kopplat tillyrket. Många gånger handlade det om att de tog sig an de yrken och arbetsuppgifter som andra av olika anledningar inte ville ha att göra med, men som behövdes utföras i samhället. Dessa yrken kunde bland annat vara rackare, bödel, vallackare och bödelsdräng. Rackare var en person som i allmänhet avlivade och flådde hästar. Detta var en befattning som precis som bödelns arbete var ett statligt sanktionerat ämbete. I många delar i Sverige var rackare och ”tattare” synonymt.

Bland de nordiska kyrkorna fanns det tidigt en åsikt om att ”tattarna” kom från Tartaros, vilket innebär att de kom från helvetet. Detta gjorde att de uppfattades som orena och av den orsaken kunde befatta sig med orena yrken. Bondesamhället menade att yrkena var vanärande de sågs som ohederligt arbete. Den som utförde yrkena blev utstött ur den sociala gemenskapen och kunde dessutom bli rättslös. Eftersom dessa yrken betraktades som mindervärdiga skapades en speciell klass av vanärade människor. Rosenberg menar i boken Tala om klass att klass är en tilldelad social position som inte är frivillig. Orenheten användes som social kontroll enligt Frykman och Löfgren i boken Den kultiverade människan.

Arvidsson menar att tidigare dominerade tankar om att en individ är det den föds till. Han skriver att om man inte blev genom det biologiska arvet, så blev man det genom ett socialt arv. Arvidsson anser att numer är det inte lika självklart att det är så, eftersom man inte behöver följa fastlagda mönster för sina tankar och sitt beteende utifrån klasstillhörighet, kön eller etniskt tillhörighet längre. Det finns däremot en osäkerhet om och en frihet för vad en gruppidentitet innebär och ska innebära, menar Arvidsson . Han anser också att etniska olikheter inte alltid behöver ha sin grund i kulturella skillnader. Arvidsson skriver att kultur är något som blir till genom inlärning och är ingenting som man föds med. http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:510075

BiL

——————————————————————————————————–

RUNG kommer att verka för: R: Resandefolket U: med fokus på de Unga och språket N: Resande som Nyss insett att det är resande G: och självklart för alla Gamla Resande

Vår medlemsavgift är: 75 kr för enskild medlem

150 kr för ett familjemedlemskap

75 kr för att bli stödmedlem.

Sätt in pengarna på bg 187-6515 och skriv ditt namn skicka ett mail (resandefolk@gmail.com) till oss med ditt namn, vid familjemedlemskap även antalet i familjen eller om ni är stödmedlemmar. Glöm inte skriva adressen och er mail också.

Twitter: https://twitter.com/Resandefolk

Fb,s gilla sida: http://www.facebook.com/resandefolk

Annonser

One thought on “Fyra huvuduppfattningar om resandefolket

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s