Ersättningsnämndens bedömningar

Fyra av tio som utsatts för övergrepp i fosterhem åren 1920-1980 får ingen ersättning från staten. Antalet avslag ser därmed ut att öka.

Flera av de som fått avslag vittnar om svåra förhållanden, men Ersättningsnämnden har inte ansett att vanvården varit tillräckligt allvarlig.

Sedan januari har drygt 3 300 ansökningar om ekonomisk kompensation inkommit. 768 fall har avgjorts och 319 har fått nej och 449 ja.

Är det så att man blivit blind för vad vanvård är? Nämndemännen sitter med detta dagligen och vem som helst av oss kan bli avtrubbade till slut. Något som inte får hända i sådana här fall, men jag tror att det är det som har hänt, tyvärr. När man läser att de inte tycker att det är vanvård att ha blivit uppryckt från 19 olika fosterhem, då undrar man varför finns de ingen psykolog med i dessa möten?http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/ers%C3%A4ttningsn%C3%A4mnden-19-flyttar-inte-vanv%C3%A5rd-2465259

Det handlar om olycksmänniskor som lidit hela livet och de får nu än en gång vända ut och in på alla smutsiga detaljer. De går igenom det helvete de levde som barn igen. Som dessa nämndemännen ska bedöma, de går in i trauman som dessa män och kvinnor varit utsatta för. Man ska dra fram allt, utan den minsta empati. För mig är det obegripligt, var det inte så att när man la fram detta med ersättningen så skulle man lägga största vikt vid det personerna berättade om sina hemska upplevelser. Inte gör man det nu. Var det så här Maria Larsson ville ha det? staten kränker människorna ytterligare en gång när de inte blir trodda.

Många är upprörda över hur ersättningsnämnden gör sina bedömningar. En skrev så här under en artikel om att det är så många avslag.

”Först lurar de folk att vittna om vanvården. De motiverar dem genom löfte om kompensation för lidandet de utsatts för. Sedan ser de till att betala ut ersättning till så få som möjligt, låter som klassiskt bondfångeri! De drabbade har hjälpt staten i dess forskning gratis! Man erhöll inte ens ersättning för förlorad arbetsinkomst för sitt vittnesmål.”

Det är många som känner sig lurade, många som inte känner sig trodda. Det finns också många som anser att det inte är någon idé att ansöka. De vill inte riskera att rota runt i gammal skit för att sen ändå inte bli trodd.

Det känns som att ersättningsnämnden kanske borde ta sig en översyn av hur de gör sina bedömningar.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=5675661

http://ekuriren.se/nyheter/eskilstuna/1.1944852-ersatts-av-staten-efter-overgrepp

Kurt och Britt-Inger

————————————————————————————————————

RUNG kommer att verka för: R: Resandefolket U: med fokus på de Unga och språket N: Resande som Nyss insett att det är resande G: och självklart för alla Gamla Resande

Vår medlemsavgift är: 75 kr för enskild medlem

150 kr för ett familjemedlemskap

75 kr för att bli stödmedlem.

Sätt in pengarna på bg 187-6515 och skriv ditt namn skicka ett mail (resandefolk@gmail.com) till oss med ditt namn, vid familjemedlemskap även antalet i familjen eller om ni är stödmedlemmar. Glöm inte skriva adressen och er mail också.

Twitter: https://twitter.com/Resandefolk

Fb,s gilla sida: http://www.facebook.com/resandefolk

Annonser

4 thoughts on “Ersättningsnämndens bedömningar

  1. det är konstigt att inte alla har lika värde. Skulle de inte tycka det vore katastrof om deras egna barn slussades runt i en massa fosterhem? För min del answr jag det är lika med tvångsgifte när barnet inte är med på noterna.

  2. suck. den förbannade datorn slängde iväg min kommentar nyss utan att jag begärde det o var klar.

    Nämnden struntar i direktiven i regeringens ”Proposition 2011/12:160” (går bra att söka på nätet, ange det som står inom citationstecken) där det på sid 24-25 står att sexuella övergrepp naturligtvis är vanvård av allvarlig art. Men litet längre ned på sidan skriver man att även annan vanvård kan vara av allvarlig art, särskilt om den pågått en längre tid. (T ex fysisk och psykisk misshandel, hot, kränkningar, försummelser mm).

    Helt absurt i mitt fall är att nämnden hänvisar till sid. 25 som motivering för avslag, förmodligen för att jag inte utsattes för sexuella övergrepp, ”bara” sådan vanvård som hänvisas till litet längre ned på sidan! Hur ska man tolka det? Vet nämnden alls vad den håller på med? Har ledamöterna läst direktiven i proppen?

    Än märkligare blir det när en kvinna som även utsatts för sexuella övergrepp får som motivering till ja till ersättningen, hänvisning till samma sid. 25!

    Därav kan man dra slutsatsen att i princip endast sexuella övergrepp utöver annan vanvård ger rätt till ersättning. Jag har ställt frågan till socialutskottet, som i ett brev svarar med en massa upprepningar av allmänna direktiv, men inte ett ord om nämndens definition av begreppet allvarlig vanvård.

    Den enda politiker som bryr sig är Margareta Larsson (SD), suppleant i socialutskottet. Man kan tycka vad man vill om SD, men denna riksdagsman är den enda som överhuvudtaget bryr sig.

    Sök på Margareta Larsson, SD, på nätet. Ta del av hennes interpellationsdebatt med Maria Larsson (KD), ansvarig minister, och notera hur arrogant ministern bemöter riksdagsman Margareta Larsson. Läs också Margareta Larssons två motioner, de visar att hon är engagerad. Pinsamt för alla de övriga partierna, som tycks mer måna om att försvara sitt beslut om ersättningens utformning och konsekvenser, än att ta en ärlig debatt med SD och ge nämnden bakläxa.

  3. Larsson, Margareta (SD) besvaras av

    anf.19 Statsrådet Maria Larsson (KD):

    Fru talman! Margareta Larsson har frågat mig hur det kommer sig att remissvar har plockats bort från proposition 2011/12:160 om ersättning från staten till personer som utsatts för övergrepp eller försummelser i samhällsvården. Hantering av remissvar är en mycket viktig del i regeringens beredande av förslag. Remissopinionen sammanfattas dock av läsbarhetsskäl alltid mycket kort i propositioner genom en summarisk jämförelse med kommittéförslaget. Jämförelsen ska i stort sett bara ange om remissinstanserna instämmer i kommittéförslaget eller inte och vilka de viktigaste invändningarna är. Det remissvar som Margareta Larsson efterlyser behandlas och bemöts i propositionen under rubriken ”Ersättningens storlek”. Remissvaret i sin helhet finns i Socialdepartementets arkiv och är tillgängligt för allmänheten.

    anf.20 Margareta Larsson (SD):

    Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag hör att statsrådet själv säger att remissvaren är en mycket viktig del i regeringens beredande. Trots det tycks statsrådet fullständigt okunnig om vad som händer i hennes eget departement. Remissvaret, som Maria Larsson påstår ska finnas under rubriken ”Ersättningens storlek” i propositionen, finns inte. Det Maria Larsson säger är därför inte sant. Inte ens de överväganden som ligger till grund för remissvaren finns med, utan det nämns bara lite kort under regeringens bedömning att Norges system inte är bra. Jag har inte kunnat se ett ord om vad remissinstanserna tyckte om Norges modell. Hur stämmer det då med ditt svar, Maria Larsson, att remissvaren är en viktig del av beredningen, när du inte ens vet vad du svarar i det här interpellationssvaret? Jag ska säga att det är fler som har uttryckt sig mycket märkligt i den här frågan. Marianne Jenryd på statsrådets departement påstår att anledningen till att remissförslaget plockats bort är att man har haft förslag som avviker från propositionen, och då måste ju det här beredas på nytt. Fru talman! Jag blir inte riktigt klok på det svaret. De propositioner som jag har läst genom åren har handlat om remissinstanser som tillstyrker eller avstyrker utifrån argument. De har även förekommit att man föreslår en annan lösning än den som utredningen fastnat för. Ibland avstyrker man även utan argument, och ibland argumenterar man utförligt för varför. Det finns därför mig veterligen ingen fast mall med kryssfrågor för remissvar. En annan märklig sak är att registrator Gunnel Jägerskog på Socialdepartementet i sin tur menar att man inte kan skicka ut alla handlingar till någon som efterfrågar dem på grund av sekretess. Här blir jag också mycket fundersam, fru talman. Hur kan remissinstansers utlåtanden, som är till för att vara vägledande för oss beslutsfattare, vara sekretessbelagda? Man får ju ändå på goda grunder anta att organisationer och personer som skickar in sina remissvar faktiskt vill att beslutsfattarna ska veta vad de tycker.

    anf.21 Statsrådet Maria Larsson (KD):

    Fru talman! Jag vet inte var Margareta Larsson har fått uppgifter ifrån, med det känns som om det har rört ihop sig lite grann eller som om det är en hel del nonsens. Remissvar som inkommer är alltid en värdefull kunskapskälla för regeringen när den skriver sitt förslag. De är alla offentliga. De registreras och finns för utlämnande för den som så önskar, och vi är naturligtvis skyldiga att lämna ut dem. Däremot kan en del av de personliga brev med berättelser som har kommit in via Vanvårdsutredningen vara sekretessbelagda. Om det är sådana som har begärts ut har det ibland, för att skydda respektive person, funnits överstrykningar eller annat för att man inte ska kunna härleda dem. Personen i fråga har kanske inte varit medveten om att alla handlingar som kommer in till departementet blir offentlig handling. Men när det gäller remissinstansernas svar finns det absolut ingenting sådant. Allt är tillgängligt. Allt är offentligt. Däremot kan man inte skriva ut vad varje enskild remissinstans tycker och tänker i propositionerna. Det skulle bli ett alldeles för omfattande material. Det sätt som vi har använt oss av är det reguljära sättet att skriva en proposition där man summariskt sammanfattar om remissinstanserna stöder alternativt inte stöder det som föreslås i propositionen. Det är det vanliga sättet. Så gör vi alltid. Det här är inget undantag från det. Vi har gjort på det sättet. När det gäller den aktuella sak som Margareta Larsson tar upp nämns inte just den föreningen med namn i propositionen i just de här frågorna. I stället nämns tre andra organisationer för personer som har vanvårdats. Två av dem är positiva till en enhetlig ersättning och dess storlek, och en är negativ. Vi har arbetat på det reguljära sättet. Det har skett på precis på samma sätt i den här frågan också.

    anf.22 Margareta Larsson (SD):

    Fru talman! När jag hör Maria Larsson tala blir det tydligt att hon inte har koll på sitt eget departement. Hon vet tydligen inte vad som är sagt, och då ska man veta att det är hon som har det fulla ansvaret för hur det här hanteras. Vi sverigedemokrater fick inte vara med och diskutera det system som har antagits och som har inneburit att många varken har fått en ursäkt eller en ersättning för det de har lidit under barndomen. Statsrådet kände sig uppenbarligen så jagad av medierna att hon, tillsammans med resten av sjuklövern, inte ens brydde sig om att utreda detta ordentligt utan hastade igenom en halvdan lösning. Vi sverigedemokrater såg däremot direkt bristerna i det nuvarande systemet och kom med förbättringsförslag på propositionen. Om inte de andra partierna hade nekat oss att vara med och få inflytande över förslaget hade det inneburit att de här personerna skulle ha fått rätt till stödpersoner när de sitter hos Ersättningsnämnden. Tidsgränsen för att man skulle kunna ansöka skulle inte ha satts vid 1980. Ett avslag på ansökan om ersättning skulle aldrig ha skickats ut brevledes, utan det skulle ha upprättats en mänsklig kontakt vid avslag. Nu har många fått ett mycket okänsligt brev på posten med en enda mening om att de inte har fått ersättning. De har våndats när de har åkt till Ersättningsnämnden. De har kanske tagit lugnande medel. Gamla sår som de kanske inte har vidrört på väldigt många år rivs upp igen. De ska sitta där framför främmande personer och gå hem ensamma och vänta på ett brev där det står att de inte får ersättning. Det kan lätt tolkas så att de antingen inte har talat sanning eller har varit lätt pjoskiga. Jag tycker att det är beklagligt att man har haft så dåliga psykologiska insikter när man har hanterat den här saken. Slutligen skulle kanske det viktigaste som vi skulle ha föreslagit varit en graderad ersättning utifrån övergreppens allvar så att fler kunde få ersättning utifrån sina egna upplevelser. Den modell som de har i Norge, den modell man valde att lyfta ut ur propositionen därför att den inte stämde överens med propositionens eget förslag, skulle ha blivit verklighet. Vi har vidare löpande följt frågan om vanvård och lagt fram förslag om vettiga lunchersättningar vid förhandlingarna här i Stockholm, en genomgång av Ersättningsnämndens praxis, överklagningsmöjligheter med mera.

    anf.23 Statsrådet Maria Larsson (KD):

    Fru talman! Jag har förståelse för att Sverigedemokraterna är ett relativt nytt parti i Sveriges riksdag och kanske inte alltid vet hur vi går till väga. Arbetet med den här propositionen har skett på ett likartat sätt som det gör med alla propositioner, nämligen att man som regering har ett beredningstvång. Som ansvarig minister för det här är jag glad över att vi som ett av få länder har tillsatt utredningar som samlar berättelserna. Det var den föregående regeringen som tillsatte utredningen som samlade ihop berättelserna och började gräva i vår mörka historia. Sedan kunde jag tillsätta en utredning där vi bad om förslag på hur vi ska skapa en upprättelse för de personer som har utsatts för det här. Vi är alltså ett av få länder som har gjort detta. Jag är övertygad om att fler länder har en likartad, mörk historia. Här har vi vågat ta oss an den. Den utredning som jag tillsatte kom med förslag om både en upprättelseceremoni där en offentlig ursäkt framförs och en ersättning på ett engångsbelopp på 250 000 kronor för försummelser och övergrepp av allvarlig art. När man lämnade det förslaget till mig hade man inhämtat erfarenheter från det fåtal andra länder som har grävt i sin historia, varav Norge är ett. Norges uppenbara rekommendation var att inte ha differentierade ersättningar, vilket hade skapat mycket problem, och att inte heller dela upp det i kommunal och statlig ersättning utan använda sig av en typ av ersättning. Det var den typ av rekommendation som Norge gav till Sverige och som också blev utredarens förslag som ledde till den sjupartiuppgörelse som sedan slogs fast i form av ett riksdagsbeslut. Så gick det till. Förvanska inte historiebeskrivningen, Margareta Larsson!

    anf.24 Margareta Larsson (SD):

    Fru talman! Jag blir rätt road när jag hör Maria Larsson slå sig för bröstet och mena att vi har gjort det så väldigt bra här i Sverige. Vi är ett av få länder som har gjort det här väldigt bra, säger hon. Det tycker jag inte stämmer alls, utan de andra länderna har gjort det betydligt bättre än vad vi här i Sverige har gjort. Sedan ska vi inte heller glömma att statsrådet Maria Larsson faktiskt från början nekade till att ersättning och en ursäkt skulle ges, men med tryck från oppositionen och med oss, Sverigedemokraterna, blev hon tvungen att ändra sig. Vi ska inte heller glömma bort fakta i det här. Fakta är fortfarande mysteriet med de försvunna remisserna. Det kvarstår. Fakta är också att avvikande åsikter från föreningen Vanvårdad och bortglömd om Norges modell med psykologhjälp inte finns med i propositionen. Det är vad det handlar om. Jag tycker att det här är oförsvarligt, Maria Larsson. Jag tycker att det är odemokratiskt att utesluta remissvar bara för att det inte stämmer överens med propositionens förslag. Jag vill också tillägga en annan allvarlig sak, och det är att riksdagen går miste om viktiga insikter och kunskap som gör det möjligt för oss att fatta ett genomtänkt beslut när remissinstansers förslag saknas. När det här nu har hänt börjar man fundera: Var det här första gången som det hände, eller har det hänt förut? Hur många gånger har det här hänt? Det är en allvarlig misstanke. Fru talman! Sådana här misstankar om att regeringen rensar bort remissvar som är avvikande tycker jag inte ska behöva förekomma, särskilt med tanke på att de kommer från organisationer som företräder vanvårdade och har unik sakkunskap i frågan. Riksdagen måste med anledning av den korta tid som finns för följdmotioner kunna lita på att regeringen presenterar sakliga och korrekta remissvar. Framför allt måste regeringen i propositionen även våga presentera remissvar som ifrågasätter och lyfter frågor som regeringen inte har tänkt på.

    anf.25 Statsrådet Maria Larsson (KD):

    Fru talman! Jag ska återigen säga att när en proposition skrivs redovisas remissinstansernas synpunkter utifrån de förslag som läggs fram. De redovisas summariskt – det är det förfaringssätt som vi alltid använder oss av – men alla remissvar finns att begära ut. Jag blir lite upprörd över de anklagelser som Margareta Larsson står här och slänger omkring sig och över argumentationen. Du står här och säger konspiratoriskt att regeringen gömmer undan saker. Så är det faktiskt inte. Allt finns öppet och tillgängligt. Insinuationerna har inte någon som helst verklighetsförankring. Det är inte ett hederligt sätt att argumentera på i Sveriges riksdag. Jag är glad över att vi har grävt upp detta och att det är en del av Sveriges historia i dag. Jag är glad över att vi har fått till stånd en ersättning, och det har varit någonting som jag har drivit hela vägen. Men den handlar om att ha en majoritet med sig när man ska genomföra det. Det var jag som tillsatte utredningen som tittar på detta, så inte heller i Margareta Larssons interpellation stämmer historiebeskrivningen. Man får hålla sig till sanningen i interpellationsdebatter, Margareta Larsson. Det som kallas för Prosjekt Oppreisning i Norge, som bistår kommuner i deras arbete med sådana här frågor och enskilda som har drabbats av vanvård, har framfört tydligt att ett enhetligt belopp hade varit att föredra, för erfarenheterna från Norge visar att ett graderat ersättningssystem hos de vanvårdade har skapat en känsla av att ha blivit orättvist behandlade när det gäller ersättningsnivån. Det var alltså ofrånkomligt också med ett graderat ersättningssystem.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s