Minnesanteckningar Regeringskansliets romska referensgrupp 11 september, 2013

Vi har fått svar på vårt mail om den romska referensgruppens arbete

”Sedan cirka ett år tillbaka skickar Enheten för diskrimineringsfrågor vid Arbetsmarknadsdepartementet regelbundet ut mejl till ett större antal romska företrädare om regeringens och Regeringskansliets beslut och åtgärder. Jag uppmuntrar därför de som är intresserade av sådan information att höra av sig till: a.disk@regeringskansliet.se så sätter vi upp dem på sändlistan.”

Vänliga hälsningar

Maria Engvall

Minnesanteckningarna

Postadress Telefonväxel E-post: registrator@employment.ministry.se
103 33 Stockholm 08-405 10 00
Besöksadress Telefax
Jakobsgatan 26 08-411 36 16
Minnesanteckningar från möte med Regeringskansliets romska referensgrupp 11 september, 2013
Närvarande:
Från referensgruppen: Elvis Stan, Ingrid Blomerus, Janet Elmgren, Jon Pettersson, Lars Demetri, Marian Wydow, Mario Hässledal, Priscilla Schwarz Blomerus, Robert Brisenstam, Rosario Ali, Rosita Grönfors, Rosmarie Axelsson, Simon Wallengren, Stefano Kuzhicov, Sunita Memetovic och Tanja Hagert.
Från Arbetsmarknadsdepartementet: Charlotta Wickman, Andrés Zanzi, Maria Engvall och Carl Ekström.
———————————————————————————–

09.00–10.00 Introduktion till strategin för romsk
inkludering
Andrés Zanzi och Maria Engvall presenterade strategin för romsk inkludering och berättade om vad som är aktuellt i arbetet. De informerade även om arbetet med Sveriges program för Socialfonden 2014-2020 som just nu förhandlas, och om det nationella kommunala nätverket för romsk inkludering som omfattar cirka 20 kommuner och idag leds av Södertälje kommun. Deltagarna efterfrågade bl.a. information och exempel på hur andra länder arbetar. Mycket av diskussionen här beskrivs under punkter som följer, däribland punkten ”Romskt deltagande och inflytande”.

10.00–10.30 Hur kan Regeringskansliet kommunicera arbetet med romsk inkludering?
Målet med Regeringskansliets kommunikation om arbetet med strategin är att alla romer som är intresserade av regeringens arbete med romsk inkludering ska kunna få information och ha möjlighet att lämna
2013-09-18

Arbetsmarknadsdepartementet
Enheten för diskrimineringsfrågor
information och ge synpunkter på arbetet. Inte bara Regeringskansliets referensgrupp utan också andra romska organisationer, sakkunniga och övriga intresserade romer är viktiga målgrupper. Deltagare vid mötet tyckte bl.a. att det är viktigt att försöka skapa en gemensam bild av arbetet med strategin och att inte glömma bort riksförbunden i kommunikationen.

Deltagare i referensgruppen gav förslag på följande kanaler att använda i arbetet; romska tidningar, Radio Romano, TV och Twitter för att nå unga. Synpunkter fördes också fram om att det är viktigt att kommunikationen sker på flera nivåer och att romer kommunicerar bäst till romer. I det arbetet kan en fysisk plats för information vara till hjälp men även nationella minoriteternas egna sändningar via public service och Öppna kanalen är viktiga kanaler.

När det gäller innehåll tyckte deltagare att det vore bra om de kan använda sig av material som tagits fram av Arbetsmarknadsdepartementet. Departementet har nyligen börjat skicka ut information om Regeringskansliets och regeringens arbete med strategin per e-post. Där bör det också finnas en stående informationspunkt om vad som händer i det internationella arbetet. Synpunkter på innehållet i departementets material och mejlutskick tas gärna emot.

10.45–11.30 Referensgruppens arbete
Charlotta Wickman berättade om referensgruppens roll i utvecklingen av regeringens strategi för romsk inkludering. Hon beskrev bl.a. de arbetsuppgifter som återfinns i beslutet om bildandet av referensgruppen. En fråga ställdes om omfattningen av dessa uppgifter. Det konstaterades då att formuleringen av arbetsuppgifterna är ett sätt att förtydliga referensgruppens roll och att deltagarna bör definiera arbetsinsatsen så att den uppfattas som rimlig och motsvarar ersättningen som ges.

Några av deltagarna framförde att man gärna träffas i referensgruppen fler än en gång per år. Man vill också gärna ha fler romska förmöten. En idé som framfördes var att en avrapportering från sådana romska möten kan ske till Arbetsmarknadsdepartementet. Departementet förklarade att antalet möten och hur många som ska delta vid dessa kan diskuteras vidare men att viss hänsyn måste tas till den budget som finns för samråd med den romska gruppen.

Vad gäller dagordningen framfördes förslag på att departementet bör formulera mer konkreta frågeställningar och att dessa bör skickas ut tidigare. Departementet påminde om att deltagarna gärna får skicka in förslag på områden eller konkreta frågeställningar om sådana finns inför möten. Vid mötet kom man även överens om att korta anteckningar från mötet ska diarieföras och skickas ut till deltagarna.

En fråga om huruvida ersättningen för förlorad arbetsinkomst gäller även förmötet ställdes. Departementet tydliggjorde att arvodering endast sker för referensgruppsmötet. Vad gäller ersättning för förlorad arbetsinkomst kommer deltagarna att ersättas för förmötet i september eftersom villkoren inte har varit tillräckligt tydliga. Departementet får återkomma om hur frågan ska hanteras framöver.

11.30–12.00 Aktuellt inom arbetet med vitboken
Charlotta Wickman berättade om arbetet med vitboken. Efter en fråga om hur gränsdragningen till eventuella diskriminerande strukturer som finns än idag ser ut berättade hon bl.a. att vitboken kommer att omfatta hela 1900-talet med något större fokus på vissa tidsperioder. Hon berättade också att vitboken täcker både forskning, arkivmaterial och ett stort antal intervjuer med romer. En källförteckning kommer att finnas för materialet.

13.00–14.00 Vilka insatser behövs inom området social omsorg och hälsa?
Det konstaterades att det finns behov av insatser på både området social omsorg och området hälso- och sjukvård. Utöver att arbeta vidare med nya brobyggare inom nya områden framfördes synpunkter på vikten av att de hälsokommunikatörer som anställts i några kommuner får fortsätta sitt arbete, och att de brobyggare som tidigare har anställts (i båda utbildningsomgångarna) får arbeta kvar.

Förslag om brobyggare inom socialtjänsten framfördes. Deltagare påpekade att det både är viktigt att minska antalet romska barn som placeras på familjehem och att utbilda de som utreder placeringar och driver familjehemmen. I tolkningen av ”barnets bästa” glöms ofta faktorer som anknytning, kultur och språk bort vilket leder till att romska barn placeras i icke-romska familjer utan kunskap om romsk kultur etc.
Deltagare menade också att en romsk resursperson inom socialförvaltningen bör komma tidigt in i utrednings- eller beslutsprocessen och inte efter att ett beslut om exempelvis placering är fattat. Det är också viktigt att en brobyggare inte verkar utanför Socialtjänsten. Personen borde kunna utbildas internt såsom görs på många andra håll. Ett alternativ är att utbildas parallellt medan brobyggaren arbetar. Då det kan finnas en oförståelse för frågan hos Socialtjänsten bör utbildning ske genom goda exempel. Det finns sådana att hämta från exempelvis brobyggarna i Stockholm.

Det är också viktigt att brobyggarna har ett nätverk runtomkring sig för stöd och kunskapsutbyte, inte minst eftersom en brobyggare omöjligt kan alla frågor.

På hälsoområdet skulle en hälsocoach eller sjuksköterska kunna arbeta tillsammans med en brobyggare. Inom hälsoområdet finns också problem som rör språkanvändningen när vårdgivare t.ex. inte accepterar anhöriga som tolkar.

Det kan också vara viktigt att involvera myndigheter som Försäkringskassan och Skatteverket i arbetet med romsk inkludering. Övriga förslag på insatser som presenterades var bl.a. att arbeta med förebilder genom att t.ex. samla och utbilda ungdomar som kan föreläsa för andra. Man kan också upprätta grupper med romska tjejer och killar eller enbart tjejer och arbeta med dem. Här behöver inte en brobyggare finnas med utan snarare en ledare som kan lära ut studieteknik, mänskliga rättigheter mm. Att anordna läger för unga var en annan idé som presenterades.
Ytterligare ett förslag som framfördes var att Ungdomsstyrelsen får fördela medel till organisationer som arbetar med hälsofrågor på liknande sätt som de idag har medel för arbete för jämställdhet och mot diskriminering.

14.00–14.45 Särskilt viktiga frågor utifrån bl.a. Länsstyrelsens rapport om verksamheten i pilotkommunerna
 Hur kan romskt deltagande och inflytande stärkas?

Några av deltagarna framförde kritik mot hur pilotkommunerna gör skillnad på politiken för nationella minoriteter och insatserna inom strategin för romsk inkludering. Detta är problematiskt för de romer som söker inflytande och då blir runtslussade till olika personer i kommunen.
En annan fråga som lyftes fram var vem som har rätt att tolka samråd- kommunen eller de nationella minoriteterna? Deltagarna efterfrågade mer tydlighet i vilka skyldigheter som kommuner har enligt minoritetslagstiftningen. Man såg därför att detta perspektiv är viktigt i de diskussioner som SKL har med pilotkommunerna då man bl.a. har utgått från kommunernas medborgardialoger. Kommunerna behöver därmed utbildas så att utgångspunkten ligger i mänskliga rättigheter och romsk inkludering.

En deltagare påpekade att representationen från kommunens sida i dialoger med romer också är viktigt, bl.a. så att tjänstemännen har mandat att ta de åsikter och synpunkter som framförs vidare.
Vad gäller arvodering och ersättning för förlorad arbetsinkomst för deltagare i samråd betonade en deltagare att detta inte bara en ekonomisk fråga utan en signal om hur man värderar deltagarnas bidrag i arbetet.

Efter en fråga om hur romska organisationer kan stärkas tyckte en deltagare att det är viktigt att inte bara ge stöd i hur man ansöker om medel utan också om vad det betyder att verka som organisation, hur man skapar former för sitt arbete och hur kommer man vidare i arbetet. Det konstaterades också att stöd till romska organisationer från kommunen ofta saknas och att det är viktigt att se över vilka kriterier som finns för ansökningar så att de inte fungerar exkluderande för romska organisationer.

 Vilka insatser behövs för romska kvinnor?
Strategin för romsk inkludering ska utgå från bl.a. ett jämställdhetsperspektiv och kvinnor är en prioriterad målgrupp. I Länsstyrelsen i Stockholms läns rapport nämns att det är svårt att nå kvinnor då de som är med och planerar projekt, t.ex. deltagare i samråd, oftast är män. Efter en fråga till referensgruppen om hur könsfördelningen ser ut i samråden svarade endast en deltagare om att problemet är det omvända i Luleå där man tvärtom saknar romska män i arbetet.

En deltagare berättade om en insats för att stärka jämställdheten där romska pappor får göra aktiviteter med sina döttrar och mammorna med sina söner. Ett förslag om att skapa mentorskapsprogram för romska ungdomar framfördes också.
På grund av tidsbrist beslutades att diskussionen under denna punkt ska fortsätta i ett särskilt fokusmöte.

15.00–15.30 Särskilt viktiga frågor utifrån bl.a. Länsstyrelsens rapport om verksamheten i pilotkommunerna
På begäran diskuterades brobyggarna under en särskild punkt. Deltagarna framförde synpunkter om betydelsen av att brobyggarna vänder sig både till myndigheter/förvaltningar och till romer, att ordet brobyggare ibland kan skapa problem då ungdomarna inte förstår det, och att egen lön snabbt ger romer stärkt självförtroende. I en kommun saknar brobyggarna en lokal att vara i, och en annan deltagare beklagade att flera brobyggare som inte är anställda inom skolan inte fick möjlighet att gå den utbildning som Södertörn anordnar.

15.30–16.00 Summering och avslut
Vid mötet kom man överens om att två fokusmöten bör anordnas framöver, ett om områdena social omsorg och hälso- och sjukvård och hur de tio miljoner kronor som avsatts för brobyggarverksamhet kan användas, och ett möte med kvinnor om insatser för romska kvinnor. En diskussion om vilka som bör delta i dessa möten hanns inte med. På grund av tidsbrist gjordes inte heller någon utvärdering av mötet men deltagarna uppmuntrades att skicka in synpunkter i efterhand.

——————————————————————————————————————————————————-

RUNG kommer att verka för: R: Resandefolket U: med fokus på de Unga och språket N: Resande som Nyss insett att det är resande G: och självklart för alla Gamla Resande

Vår medlemsavgift är:
75 kr för enskild medlem
150 kr för ett familjemedlemskap
75 kr för att bli stödmedlem.

Sätt in pengarna på bg 187-6515 och skriv ditt namn skicka ett mail (resandefolk@gmail.com) till oss med ditt namn, vid familjemedlemskap även antalet i familjen eller om ni är stödmedlemmar. Glöm inte skriva adressen och er mail också.

Hemsidan: http://www.resanderung.tk/
Twitter: https://twitter.com/Resandefolk
Fb,s gilla sida: http://www.facebook.com/resandefolk

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s