Hur blir det Alice Bah Kuhnke?

IMG_1774Kurt Magnusson och Britt-Inger Hedström Lundqvist hade den 27 januari 2017 ett möte med kulturminister Alice Bah Kuhnke om resandebarnen och den ursäkt och det erkännande som de båda anser att staten ska ge Resandefolket och de barn som omhändertogs under Sveriges rasbiologiska era.  Mötet med kulturministern väckte ett hopp.

Bakgrunden till mötet är att mellan åren 1920-95 placerades minst 250 000 barn i fosterhem och barnhem. En stor del av dessa barn tillhörde Resandefolket och blev i och med omhändertagandet skilda från sina familjer och sin kultur. De skulle omprogrammeras för att bli ”dugliga” medborgare.

Både ersättningsnämnden och Kommissionen mot antiziganism har avslutat sina arbeten. Ersättningsnämnden upphörde som myndighet den 30 juni 2016 och det går inte längre att kontakta myndigheten. Den 30 juni 2016 upphörde också möjligheten till stödsamtal genom S:t Lukasstiftelsen. Kommissionen mot antiziganism avslutade sitt arbete den 20 juni 2016, då kommissionen lämnade in sitt slutbetänkande till regeringen ”Kraftsamling mot antiziganism” SOU 2016:44.

Ingen av dessa instanser har överhuvudtaget engagerat sig i alla barn som blev omhändertagna på etniska grunder. Detta trots att det pågick en systematisk utrotning av Resandefolket. Staten omhändertog barnen och satte dem i ”särskola” så att staten kunde använda sig av steriliseringslagarna när de blev äldre. Att man genom sterilisering och lobotomering av vuxna och omhändertagande av barn försökte begå ett folkmord på Resandefolket är det ingen som tagit hänsyn till eller lagt fokus på.

Kurt Magnusson och Britt-Inger Hedström Lundqvist har varit drivande i frågande rörande resandebarnen via föreningen RUNG och som privatpersoner långt innan ersättningsnämnden tillsattes. På mötet med Alice Bah Kuhnke pratades det bland annat om att Resandefolket och den behandling som barnen fick utstå och att staten måste ta sitt ansvar när det gäller resandebarnen.

Kurt den lilleAlla barn som omhändertogs av myndigheten mellan åren 1920-95 har fått en ursäkt av staten och ungefär hälften har även fått ersättning. Men varken Ersättningsnämnden eller Kommissionen mot antiziganism har haft utrotningen av Resandefolket eller omhändertagandet av resandebarnen på som en prioriterad fråga, trots att det uppenbart handlat om ras och eliminering.

Rasism och rasbiologi låg till grund för hur resande behandlades i Sverige under 1900-talet. I vart fjärde hushåll bland Resandefolket fanns det någon anhörig som tvångssteriliserats. Omhändertagandet av barn bland resande var avsevärt mycket högre än hos övriga i samhället. Det finns knappast någon folkgrupp som varit så utsatt för att bli räknade och registrerade.

Om vi som land inte gör upp med vårt förflutna finns det en uppenbar risk för att vi kommer upprepa vår historia. Okunskapen om minoriteten romer och Resandefolket är stor. Något som blir tydligt i dag när det gäller den Romska inkluderingen som kommunerna har satsat på. Resandefolket som varit här längst är mycket lågt representerade i dessa sammanhang. De invandrade romska grupperna ser romsk inkludering som integration och inte som inkludering. Minoriteten romer är fem olika grupper med olika behov. Inkludering får aldrig bli integration.

Staten är en bidragande orsak till allt som sker och genom att inte erkänna och stå för de fel som har begåtts exkluderas fortfarande Resandefolket i Sverige. Historien om Sveriges förflutna kommer fortsätta finnas i en dimridå av förnekelse och ignorering om staten inte berättar hela historien och erkänner det fel som begått.

Det handlar inte om pengar, utan det handlar om ett erkännande om att det som gjordes mot alla de resandebarn som omhändertogs var fel. Det handlar om att man aldrig får blunda eller ignorera det faktum att svenska staten använde ras som grund för steriliseringar och omhändertagande av barn. Resandebarnen måste få en offentlig ursäkt för den behandling som de fick utstå.

002 (3)Behandlingen av Resandefolket är ett öppet sår som inte läker så länge staten inte erkänner sin del i det som hände och står upp för det. Dessutom måste man skriva in behandlingen av Resandefolket i historieböckerna som mer än en parentes eller generalisering. Det var ett försök till ett folkmord på en etnisk grupp och det bör man inte komma undan med att tiga ihjäl.

Nu är frågan var mötet med kulturminister Alice Bah Kuhnke bara ett spel för gallerierna? Eller kommer hon göra det möjligt för såren av vanvården, steriliseringar, lobotomeringar och den rasism som staten utsatte Resandefolket för få möjligheter att påbörja sin läkningsprocess?

Annonser

Dinglarens väg – Vorsnos drom är tillgänglig för alla på webben

Det är med stor glädje som RUNG kan meddela att Dinglarens väg – Vorsnos drom kommer ut på webben och blir tillgänglig för alla. RUNG har sin del i boken och hoppas att alla som läser den känner samma glädje och stolthet som vi gör.

I Dinglarens väg – Vorsnos Drom skildras resandefolkets historia utifrån resandes egna livsberättelser. Det är berättelser om samhällets övergrepp, skam och utanförskap, men också om fina minnen, en levande kultur och stark gemenskap.

Unik bok om resandefolket

För första gången berättar personer från resandefolket sinti själva om sin historia och sin framtid. I boken som ges ut nästa år finns texter om allt från klass och identitet till homosexualitet och kyrkan.

Dinglarens väg – Vorsnos drom (vår väg) innehåller texter av personer som definierar sig som resande eller har kopplingar till resandefolket, som är den största av fem undergrupper inom den nationella minoriteten romer. Formellt sett är etnologerna Britt-Inger Lundqvist och Ann Hellman författare till boken, men Britt-Inger Lundqvist är noga med att betona att det är samtliga medskapares bok. Ungefär 30 personer har hjälpt till med boken, till exempel med texter eller bilder. 25 av dem tillhör resandefolket, precis som Britt-Inger Lundqvist själv. Skrev Landets Fria 2014 när boken var under produktion.

När boken släpptes 2015 skrev Marcus Priftis bland annat i sin recension  

En bortstött bit av den svenska historien

Redaktörerna Britt-Inger Hedström Lundqvist och Ann Hellman, den förra själv resande, har samlat in berättelser där resande ofiltrerat berättar om sina liv, sina släkthistorier och sin kulturella tillhörighet och utanförskap. 

Som alla antologier spretar ”Dinglarens väg” i ton, stil och ämnesval, men den hålls ihop av den övergripande ambitionen att låta en hittills tyst(ad) minoritet få skriva sin egen berättelse. Nathalie Rommestam skriver med skärpa och bett, Kurt Magnussons stramt återhållna berättelse om hur han vanvårdats av otaliga barnhem och foster­familjer borde omedelbart bli film och Lundqvists och Hellmans exposé över de resandes historia ställer på ett förtjänstfullt sätt ett skamligt kapitel svensk historia i strålkastarljuset. Men ”Dinglarens väg” är inte bara en eländesbeskrivning, utan de flesta medskapare ser ljust på framtiden, ett ljus som bjuder in till en möjlig gemensam framtid.

2017 Nu publiceras Dinglarens väg –Vorsnos drom på webben

Vilket stämmer helt överens med det arbetssätt som Britt-Inger Hedström Lundqvist och Ann Hellman har arbetat efter. Språk och folkminnesarkivet gör boken offentlig så att alla som vill kan läsa den ligger helt i linje med det demokratiska projektet som gjort boken möjlig.

Läs boken här

RUNGs pressmeddelande

Boken är omtalad i bloggen cabam-cabam.blogspot.se

Fler recensioner
Arbetarmakt
Bohusläningen
Arbetaren

 

Minoritetspolitik

I veckan har regeringen släppt lite info
Kulturdepartementet tillsätter utredning om inrättande av ett nationellt center för romska frågor
Regeringskansliet har beslutat om att ge en utredare inom Kulturdepartementet i uppdrag att närmare utreda möjligheterna för hur ett nationellt center för romska frågor ska kunna inrättas. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå vilka specifika uppgifter centret ska ha, att utreda och föreslå om centret ska inrättas inom ramen för befintlig myndighetsstruktur samt att utreda hur romskt deltagande och inflytande i centret kan säkerställas.

och
Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik ID-nummer: SOU 2017:60
Utredningen om en stärkt minoritetspolitik föreslår flera åtgärder i sitt delbetänkande, bland annat att det införs en skyldighet för kommuner och landsting att anta dokumenterade mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Utredningen bedömer även att det finns behov av en nystart i fråga om statens uppföljning och samordning av tillämpningen av minoritetslagen och föreslår därför att uppdraget ska skötas av en ny särskild myndighet.

En stärkt minoritetspolitik

IMG_1774

Bilden togs den 27 januari 2017 när Kurt Magnusson och Britt-Inger Hedström Lundqvist träffade Alice Bah Kuhnke och hade ett möte med kulturministern.

Betänkandet om En stärkt minoritetspolitik lämnas över den 14 juni till kulturminister Alice Bah Kuhnke. Betänkandet  går sen att se på regeringen.se efter överlämnandet den 14 juni.

En stärkt minoritetspolitik syftar till en översyn av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Kommittédirektiv 2016:73

En stärkt minoritetspolitik – översyn av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Beslut i ärendet kommer tas vid regeringssammanträde den 1 september 2016

Sammanfattning 

Lennart Rohdin utsågs till särskild utredare ska göra en översyn och analys av lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk samt angränsande frågor. Med utgångspunkt i översynen, Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och regeringens strategi för de nationella minoriteterna (prop. 2008/09:158) ska utredaren föreslå åtgärder i syfte att säkra efterlevnaden av de nationella minoriteternas rättigheter.

Utredaren ska bl.a.

. genomföra en sammanhållen analys av minoritetspolitiken för att tydliggöra styrkor och utmaningar och lämna förslag för att säkra efterlevnaden av de nationella minoriteternas rättigheter,

. analysera och föreslå hur de nationella minoriteternas inflytande och delaktighet kan stärkas,

. föreslå hur den statliga samordningen och uppföljningen ska organiseras samt överväga om en möjlighet till prövning av beslut ska införas,

. utreda behovet av kunskapshöjande åtgärder i syfte att öka samhällets kunskap om de nationella minoriteterna, och

. se över lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och lämna förslag till förändringar.

Lennart Rohdin och hans assistenter Joanna Lantz och Sami Mlayeh samlade en referensgrupp från de fem olika minoriteterna. Förutom möten med referensgruppen har det åkts genom landet för att samla in uppgifter och synpunkter. Det är många personer som fått komma till tals i detta betänkande.

Information om regeringens arbete med romsk inkludering

Här är en sammanfattning av regeringens och Regeringskansliets arbete med romsk inkludering februari-maj 2017.

Statskontoret ska utvärdera styrningen av strategin för romsk inkludering

Statskontoret har fått i uppdrag att utvärdera styrningen av regeringens strategi för romsk inkludering. Statskontoret ska analysera om strukturen för den statliga styrningen, där Regeringskansliet och Länsstyrelsen är viktiga aktörer, på  ett effektivt sätt har bidragit till att uppfylla strategins övergripande mål. I uppdraget ingår att granska hur kommuner och myndigheter uppfattar den samlade statliga styrningen och om den präglas av romskt deltagande och inflytande. Statskontoret ska genomföra uppdraget efter samråd med romska företrädare och redovisa det senast den 1 juni 2018.

Läs mer här: http://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2017/04/uppdrag-till-statskontoret-om-utvardering-av-styrningen-av-strategin-for-romsk-inkludering/

Ny nulägesbeskrivning om romers rättigheter

Länsstyrelsen i Stockholms län har fått i uppdrag att i samverkan med Arbetsförmedlingen, Boverket, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Statens skolverk och romska sakkunniga göra en nulägesbeskrivning i de kommuner som under perioden 2012–2017 beviljats statsbidrag för utvecklingsverksamhet för romsk inkludering på lokal nivå. Nulägesbeskrivningen ska följa upp den nulägesbeskrivning som Länsstyrelsen redovisade till regeringen i december 2014 men involvera fler kommuner än de tidigare pilotkommunerna. Syftet är att få en jämförbar bild av vilka hinder och möjligheter som finns för att romers rättigheter ska tillgodoses och om de insatser som genomförts bidragit till strategins övergripande mål. Länsstyrelsen ska samordna arbetet och redovisa det senast den 15 oktober 2017.

Läs mer här: http://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2017/05/uppdrag-till-lansstyrelsen-i-stockholms-lan-att-gora-en-nulagesbeskrivning-i-kommuner-med-verksamhet-for-romsk-inkludering/

Uppdrag till Forum för levande historia gällande utställningen Vi är romer

Regeringen har gett Forum för levande historia i uppdrag att bidra till romskt medskapande i förmedlingen av utställningen Vi är romer. I uppdraget ingår bl.a. att säkerställa att pedagoger eller sakkunniga med romsk språk- och kulturkompetens medverkar i arbetet med utställningen. Uppdraget ska genomföras i samråd med romska sakkunniga. Utställningen visas nu på Malmö stadsmuseum och kommer att visas på Västerbottens länsmuseum i Umeå med start hösten 2017.

Läs mer här: http://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2017/05/uppdrag-till-forum-for-levande-historia-gallande-utstallningen-vi-ar-romer/

Ny brobyggarutbildning 2018

Skolverket och Socialstyrelsen har i uppdrag att se till att lämplig uppdragsutbildning tas fram och görs tillgänglig 2016–2019 för personer med romsk språk- och kulturkompetens som anställs för arbete inom i första hand förskola, förskoleklass, skola, socialtjänst eller hälso- och sjukvård. En andra omgång av utbildningen kommer att starta våren 2018 och pågå 2018–2019. Utbildningen behandlar bl.a. interkulturella förhållningssätt inom förskola, skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård, brobyggarrollen samt regelverk och rutiner inom aktuella verksamheter. Utbildningen innehåller också moment som förbereder deltagarna på en kommunal anställning. Under våren erbjuds kommuner och landsting möjligheten att ansöka om bidrag för att utbilda brobyggare. Deltagarna ska under studietiden ha en heltidslön och statsbidraget ska ersätta lönen med 50 procent av lönekostnaderna för varje brobyggare.

Läs mer här: http://www.regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-strategi-for-romsk-inkludering/brobyggarverksamhet/

Övrigt

Beslut från Justitiekanslern angående det så kallade ”Kringresanderegistret”

Justitiekanslern har den 24 maj beslutat att inte överklaga hovrättens dom om höjt skadestånd till de drabbade i det så kallade ”Kringresanderegistret” Mer information finns på Justitiekanslerns webbplats.

Läs mer här: http://jk.se/2783

Nytt europeiskt romskt institut för konst och kultur

Ett europeiskt romskt institut för konst och kultur inviger sin verksamhet i Berlin den 8 juni. Institutet (European Roma Institute for Arts and Culture, ERIAC) ska arbeta med att sprida kunskap om romsk kultur och historia och verka mot antiziganism. Institutet finansieras bl.a. av Europarådet och Open Society Foundations. För närvarande saknas närmare information om institutet på Europarådets webbplats.

Läs om Europarådets arbete här: http://www.coe.int/en/web/portal/roma

RUNG: ”Våra varmaste tankar går just nu till offren och deras familjer”

Lejon HL

Foto Hasse Lindell.

Sverige har drabbats av en terrorattack som liknar de attacker som tidigare har hänt i Berlin, Nice och London. Nu har Stockholm, Sverige drabbats. En misstänkt terrorist har rammat människor i centrala Stockholm med en stulen lastbil. Händelsen tog fyra personer liv och 15 personer har skadats.

 

 

Som norrlänning är det lätt att fnysa lite åt stockholmarna. Inte kan de skotta snö, och konstigt kaffe dricker de också. Ogästvänliga och stressade.

Fredagen den 7 april fick vi här uppe anledning att erkänna att våra fördomar kanske ändå var just fördomar. Efter det fruktansvärda som hände på Drottninggatan så fick vi se ett Stockholm vi inte har sett innan, fast det måste funnits där hela tiden.

Trots att så många människor var rädda och ledsna så var reaktionerna allt annat än ogästvänliga och stressade. Människor hjälpte varandra, öppnade sina hem för främlingar som inte hade någonstans att ta vägen och engagerade sig för att folk de aldrig träffat innan. De som kunde bjöd på mat. De bilburna körde hem de strandsatta. Allting var lite mänskligare, mitt i det omänskliga som hänt.

Våra varmaste tankar går just nu till offren och deras familjer.

Och vår respekt till alla de människor som har engagerat sig för att göra saker lite bättre i en situation som känns övermäktig. Nästa gång vi ska till att fnysa över att det inte går att beställa en vanlig kopp kaffe i huvudstaden kanske vi hinner tänka till först. Vad spelar konstiga sedvänjor för roll i en verklighet där människor faktiskt ställer upp för varandra.

Förening RUNG (resande, ung, ny och gammal)
Ordförande Linda Lundqvist

Finns även att läsa det pressmeddelande  RUNG: ”Våra varmaste tankar går just nu till offren och deras familjer”

Åhlens HL

Foto Hasse Lindell.

År av förföljelse

Avsnitt 3 av 4 är vår kassör Kurt Magnusson med i

Romer är en av Sveriges nationella minoriteter men så har det inte alltid varit. Sverige har en historia av att ha förtryckt romer. En romsk grupp som utsatts för stark förföljelse är de resande. Resandes barn sattes på barnhem och kvinnor tvångssteriliserades. Resande tvingades även utstå skallmätningar och rasbiologiska undersökningar. Vi möter Kurt Magnusson och Marcela Kovacsova som båda diskriminerats av svenska myndigheter. Kurt tvångsomhändertogs som barn och Marcela har funnits med i ett olagligt register över romska medborgare.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
1900-talet, Diskriminering av romer, Förföljelse av romer, Omhändertagande av barn, Rasbiologi, Romer, Sverige, Tvångssterilisering
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9