Stockholms tänkebok 1512 ”tattare”

Bild

I Stockholms tänkebok (protokollen från stadens råd) från 1512 finns den första uppgiften i Sverige som handlar om att romer (de kallas tattare i dokumentet) kommit till landet.

http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=27743

Ur uppsatsen ”Stolta och starka. Resandefolket

Under mina intervjuer och i litteraturen kommer det fram att historien om resande har många mörka hemligheter som påverkar människorna än idag. Arvet som man har med sig är starkt och sätter sin prägel även på dagens resande. Mina informanter har alla någon i släkten eller känner någon som blivit steriliserad eller fått sina barn omhändertagna. Det finns en brist på kunskap i olika samhällsorgan menar Arnstberg i boken Svenskar och zigenare som beror på att film och litteratur har präglat synen på människorna. Filmerna romantiserar och bagatellisera folkgruppens status och ger en vrångbild av dem.[1]

Det man kan se bland dagens resande är att släktsammanhållning är fortsatt stark. Idag samlas många familjer i samma kvarter eller i närheten av varandra. Barnen som flyttar hemifrån stannar gärna i kvar i närheten av föräldrahemmet. Idealet är att bo i eget hus men om det inte går så samlas familjen gärna i samma kvarter. Att bo i närheten av varandra kan till och med förstärka sammanhållningen. [2] Astrids dotter flyttade till samma stad som sina föräldrar, för att barnen skulle få en bra relation till sina morföräldrar och så hon kom närmare sina föräldrar. När barnen var små hämtade och lämnade Astrids föräldrar på dagis, de var lika kända av personalen som hon själv var. Nu när barnen blivit stora är morföräldrarna fortfarande viktiga personer för barnen.  Amys ena dotter bygger ett hus i närheten av familjens, så de ska kunna hjälpas åt, med barn och hästar.

Barn och äldre umgås och barnen uppfostras inte bara av sina föräldrar utan av släkten. Att hjälpa varandra vanligt i det här sammanhanget. Föräldrarna får hjälp med barnen när de är små och barnen hjälper föräldrarna när de blir gamla. Det är också viktigt vem man är släkt med och på vilket sätt det finns gemensamma knutpunkter med de personer man träffar. Mina informanter menar också precis som det finns samiska, romska så finns det resandeläkter.


[1] Arnstberg 1998:28

[2] Lindholm 1995:118

http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:510075

—————————————————————————————————————-

RUNG kommer att verka för: R: Resandefolket U: med fokus på de Unga och språket N: Resande som Nyss insett att det är resande G: och självklart för alla Gamla Resande

Vår medlemsavgift är: 75 kr för enskild medlem

150 kr för ett familjemedlemskap

75 kr för att bli stödmedlem.

Sätt in pengarna på bg 187-6515 och skriv ditt namn skicka ett mail (resandefolk@gmail.com) till oss med ditt namn, vid familjemedlemskap även antalet i familjen eller om ni är stödmedlemmar. Glöm inte skriva adressen och er mail också.

Twitter: https://twitter.com/Resandefolk

Fb,s gilla sida: http://www.facebook.com/resandefolk

Annonser

”Frigörelsen”. Ur, Liv med motgångar. en resandepojks berättelse

Bild

När Viktor var drygt 14 år gammal berättar han att:” Jag åkte jag från mitt hem” i norra delen av Sverige till mellersta Sverige.  Viktor säger att: ”Jag skulle visa att jag kunde klara mig själv” och till skillnad från när han var sju år och skulle börja skolan så skämdes han inte över att han var resande. Viktor själv sade att: ”Sen fanns det en period i mitt liv när alla fick veta det”. I sin strävan över att bevisa att han klarade sig själv, tog han tog in på ett hotell:

Där bodde jag i tre månader och försörjde mig sig på att göra affärer… I (stadens namn) i närheten köpte jag saker från ett lager, jag tog sen med mig sakerna dit jag bodde och sålde dem… med bra förtjänst.

Frigörelse är en del av tonårsperioden och av identitetsutvecklingen och skapandet av den sociala tillhörigheten. I ett skede i livet behöver barn/ungdomar hitta sin egen identitet och en social tillhörighet utanför familjen. Viktor gjorde detta genom att åka till en annan stad. Familjen och den trygghet som han hade där fanns som bas i hans frigörelse och som en hamn han kunde återvända till efter sin markering.[1]

Enligt Lindholm är resande ofta duktiga försäljare och är stolta över det, de titulerade sig som köpmän. Arbetsfördelningen mellan män och kvinnor följer inga strikta mönster utan en kvinna kunde hjälpa sin man till exempel med skrothandel. Hon kunde till och med vara hästhandlare själv. Att kunna sälja handlade ibland om familjens hela existens.[2]

Viktor berättar att: ”Jag ägnade mig åt handel som försörjning under den här perioden” och säger också med ett skratt att:

Nu kom kvinnorna in i mitt liv… så jag var aldrig ensam… Efter tre månader packade jag ihop och åkte hem igen… jag hade bevisat att jag klarade mig själv.

Han fortsatte med sina affärer hemma och säger att: ”det gick ganska bra… jag kunde det där med att sälja saker”. Livet fortsatte nu sin gilla gång tills Viktor fyllde 16 år. Nu berättar Viktor att: ”En kvinna som jag hade ett förhållande med… gravid”. Hon hade akademisk bakgrund och var flera år äldre än Viktor. Men innan hon födde hade hela familjen flyttat igen, den här gången till Västerbotten.

I litteraturen om resande kan man hitta beskrivningar där männen framställs som spännande och stiliga kvinnojägare. Men en man som håller sig till traditionerna är sin kvinna trofast och så även sin familj och släkt.[3] När vi pratar om detta säger Viktor att: ”Jag var gift i 17 år och trogen”.


[2] Lindholm 1995:105f.

[3] Lindholm 1995:128ff.

Liv med motgångar. En resandepojks berättelse http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:541337

BiL

————————————————————————————————–

RUNG kommer att verka för: R: Resandefolket U: med fokus på de Unga och språket N: Resande som Nyss insett att det är resande G: och självklart för alla Gamla Resande

Vår medlemsavgift är: 75 kr för enskild medlem

150 kr för ett familjemedlemskap

75 kr för att bli stödmedlem.

Sätt in pengarna på bg 187-6515 och skriv ditt namn skicka ett mail (resandefolk@gmail.com) till oss med ditt namn, vid familjemedlemskap även antalet i familjen eller om ni är stödmedlemmar. Glöm inte skriva adressen och er mail också.

Twitter: https://twitter.com/Resandefolk

Fb,s gilla sida: http://www.facebook.com/resandefolk

Fyra huvuduppfattningar om resandefolket

Jag har tidigare skrivit om Resandefolkets historik https://resandefolk.wordpress.com/2013/06/24/historik-resandefolket-2/ men det finns olika tankar om varifrån Resandefolket kommer och här tar jag upp några av dessa tankar.

”Tattare”, Skojare, Tavring, Tinker, Knävling, Dinglare, Travellers, Resande, Tater, Zigenare. Kärt barn har många namn, men något kärt barn i samhället har resande aldrig varit. Den bild folk ofta hade av ”tattare” var att de var mörkhyade och svarthåriga människor som drog efter vägarna och dök upp på hästmarknader och tivolin. De knackade dörr för att sälja trådvispar, dukar, klockor, och tyger. Dessutom så sades det att de stal och slogs med knivar och söp. Eller så uppfattas ordet ”tattare” som enbart ett slanguttryck.

När resande pratar med varandra och om varandra använder de inte bara ordet resande, under samtalen kallar de varandra för dinglare, skojare och ibland även tater. De säger att det finns en skillnad när de själva pratar om varandra och när ”andra” gör det. När de själva pratar om varandra är det en del av språket och betyder inte att de föraktar människan de pratar om, när ”andra” gör det är det är det oftast i nedsättande mening.

I boken Resandefolket menar Hazell att begreppet ”tattare” successivt försvunnit ur svenska språket då samhällets mål varit en total assimilering av resande. Men målet har inte uppfyllts och resande har aldrig försvunnit helt. Så även om människor idag inte vet vad ”tattare” eller resande egentligen är så finns resandefolket i högsta grad kvar. Enligt Skolverket finns det mellan 15000 – 25000 kanske ända upp till 30000 personer som betraktar sig vara resande eller ättlingar till resande i Sverige.

Det går att se fyra huvuduppfattningar vad gäller resandefolket och dess ursprung. Den första hämtar jag från boken Vägarnas folk där Lindholm funderar kring var resande egentligen kommer ifrån. Det finns olika meningar om detta, inte bara bland forskare utan också bland de resande själva. Lindholm menar i sin bok att de kan härstamma från folk som ingick i Djingis Khans arméer under 1200-talet. Forskaren Allan Etzler var en av de första som i sina studier av resande anammar denna teori.

Den andra uppfattningen är att resande utgör en socioekonomisk grupp. Den som framförde denna teori var sociologen Adam Heymowski, en forskare som 1955 gav ut en avhandling om resande och ”zigenare”. Han menade att resande inte var någon etnisk minoritet, utan en sociologisk grupp. Han ansåg att många ”tattare” var helt vanliga svenska bönder som blivit utstötta ur gemenskapen på grund av sin livsstil och låga status. Heymowski skriver i sin avhandling att det främmande inslaget bland resande framförallt skulle ha kommit in under det 30 åriga kriget, då det värvades många utländska soldater.

Senare ändrade Heymowski något på sin syn på resandes eventuella zigenarpåbrå. Han menade då att vissa inslag i resandekulturen är starka, till exempel språket och vissa yttre drag, och att det inte går utesluta ett släktskap, men att inslaget inte är tillräckligt avvikande för att gruppen ska betraktas som väsenskild från det övriga samhället. I zigenarutredningen 1956 fastläggs att resande är i huvudsak svenskar och att inslagen av utländska drag är betydelselösa. Resande eller ”tattare” som var det mer allmänna begreppet i det tidiga Sverige, var inte på något sätt någon ny företeelse.

I Stockholms stads tänkebok 1512 skildras en mindre grupp främlingar som kom till Stockholm. De omnämns som ”egyptier” och likställs med pilgrimer. Pilgrimer skulle under denna tidsperiod tas emot med respekt. De skulle få allmosor och härbärge enligt de normer som gällde för mottagningen av främlingar. Några årtionden senare övergick dessa tidigare pilgrimer till att bli oönskade främlingar. Benämningen egyptier ersätts med termerna ”tattare” eller ”zigenare”. I Åkerfeldts bok Buoron kallar oss tattare står det att det innan dess finns dokumentation i konung Birgers brev från 1303 där det skrivs om ”äldara och sculuara”. Det finns inga belägg för att det är så, men enligt språkvetare R Pipping så står orden ”äldara och sculuara” för en klass av vagabonder, som in sin tur skulle kunna vara resande.

Den tredje uppfattningen om resande vill göra gällande att resande skulle vara ättlingar till soldatsläkter från Ryssland och Tyskland som värvats som legosoldater till Karl XII arméer. Det finns berättelser om hur välvilligt Karl XII såg på resande och romer. Han skulle vid något tillfälle ha sagt att ”Jag har hellre några tattare i min här än flera andra”. Även om det saknas vetenskapligt stöd för detta så bekräftar även Etzel att han hört dessa berättelser. Även om vittnesmålen är starka att det var Karl XII tog med sig romer tillbaka till Sverige, så menar Etzel att det är svårt att hitta belägg för den historiska riktigheten i dem.

Helt klart är att teorierna går vitt isär och det är frågan om släktskapet med ”zigenare”, romer, som är den mest kontroversiella hos resandefolket själva. Frågan skapar djupa klyftorna inom gruppen än idag. En del resande anser att de härstammar från Indien och kom till Sverige och Europa under 1500- talet och därför är besläktade med romerna. De är ofta mycket säkra på sin sak och visar på forskning som går tillbaka i släktleden. Andra menar att de kommer från Ryssland, Tyskland eller Sverige. Dessa är lika säkra på sin sak och visar på sin släktforskning i frågan och menar att deras teori är den riktiga.

Oavsett vilket ursprung resandefolket har, så var deras plats i det gamla bondesamhället i Sverige som regel i de lägre regionerna i hierarkin. Vilket är en fjärde uppfattning om resande, och den placerar resande i ett lägre skikt i samhället som är kopplat tillyrket. Många gånger handlade det om att de tog sig an de yrken och arbetsuppgifter som andra av olika anledningar inte ville ha att göra med, men som behövdes utföras i samhället. Dessa yrken kunde bland annat vara rackare, bödel, vallackare och bödelsdräng. Rackare var en person som i allmänhet avlivade och flådde hästar. Detta var en befattning som precis som bödelns arbete var ett statligt sanktionerat ämbete. I många delar i Sverige var rackare och ”tattare” synonymt.

Bland de nordiska kyrkorna fanns det tidigt en åsikt om att ”tattarna” kom från Tartaros, vilket innebär att de kom från helvetet. Detta gjorde att de uppfattades som orena och av den orsaken kunde befatta sig med orena yrken. Bondesamhället menade att yrkena var vanärande de sågs som ohederligt arbete. Den som utförde yrkena blev utstött ur den sociala gemenskapen och kunde dessutom bli rättslös. Eftersom dessa yrken betraktades som mindervärdiga skapades en speciell klass av vanärade människor. Rosenberg menar i boken Tala om klass att klass är en tilldelad social position som inte är frivillig. Orenheten användes som social kontroll enligt Frykman och Löfgren i boken Den kultiverade människan.

Arvidsson menar att tidigare dominerade tankar om att en individ är det den föds till. Han skriver att om man inte blev genom det biologiska arvet, så blev man det genom ett socialt arv. Arvidsson anser att numer är det inte lika självklart att det är så, eftersom man inte behöver följa fastlagda mönster för sina tankar och sitt beteende utifrån klasstillhörighet, kön eller etniskt tillhörighet längre. Det finns däremot en osäkerhet om och en frihet för vad en gruppidentitet innebär och ska innebära, menar Arvidsson . Han anser också att etniska olikheter inte alltid behöver ha sin grund i kulturella skillnader. Arvidsson skriver att kultur är något som blir till genom inlärning och är ingenting som man föds med. http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:510075

BiL

——————————————————————————————————–

RUNG kommer att verka för: R: Resandefolket U: med fokus på de Unga och språket N: Resande som Nyss insett att det är resande G: och självklart för alla Gamla Resande

Vår medlemsavgift är: 75 kr för enskild medlem

150 kr för ett familjemedlemskap

75 kr för att bli stödmedlem.

Sätt in pengarna på bg 187-6515 och skriv ditt namn skicka ett mail (resandefolk@gmail.com) till oss med ditt namn, vid familjemedlemskap även antalet i familjen eller om ni är stödmedlemmar. Glöm inte skriva adressen och er mail också.

Twitter: https://twitter.com/Resandefolk

Fb,s gilla sida: http://www.facebook.com/resandefolk

Uppsatser om Resandefolket

Bild

Uppsatser om Resandefolket

Ledamot Britt-Inger Lundqvist har skrivit två uppsatser om Resandefolket som går att ladda ner gratis på nätet.

Här är länken till C-uppsatsen ”Stolta och starka” Resandefolket http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:510075/FULLTEXT02.pdf

och här är länken till hennes D-uppsats Liv med motgångar. En resandepojks berättelse http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:541337/FULLTEXT01.pdf

——————————————————————————————————————

RUNG kommer att verka för: R: Resandefolket U: med fokus på de Unga och språket N: Resande som Nyss insett att det är resande G: och självklart för alla Gamla Resande

Vår medlemsavgift är: 75 kr för enskild medlem

150 kr för ett familjemedlemskap

75 kr för att bli stödmedlem.

Sätt in pengarna på bg 187-6515 och skriv ditt namn skicka ett mail (resandefolk@gmail.com) till oss med ditt namn, vid familjemedlemskap även antalet i familjen eller om ni är stödmedlemmar. Glöm inte skriva adressen och er mail också.