Om Resandefolk

RUNG är en riksomfattande verksamhet med säte i Västerbotten RUNG kommer att verka för: R: Resandefolket U: med fokus på de Unga och språket N: Resande som Nyss insett att det är resande G: och självklart för alla Gamla Resande

RUNGs årsmöte den 5 maj kl 12.00 i Borås

Välkomna till RUNGs årsmöte

Skolgatan Carlolis församlingshem lördagen den 5maj klockan 12,00

Vi bjuder på en smörgås och kaffe, så anmäl er innan så vi vet hur mycket vi ska beställa. resandefolk@gmail.com

123

Föreningen RUNG Årsmöte 2018-05-05 kl 12.00

§ 1 Mötet öppnas
§ 2 Val av mötesordförande
§ 3 Val av protokollförare
§ 4 Val av justerare som tillsammans med ordföranden och sekreteraren ska justera protokollet
§ 5 Val av rösträknare
§ 6 Fråga om mötets stadgeenliga utlysande
§ 7 Godkännande av dagordningen
§ 8 Framläggande av styrelsens årsredovisning
§ 9 Framläggande av revisorernas berättelse
§ 10 Fråga om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna
§ 11 Behandling av inkomna motioner och styrelsens förslag
§ 12 Val av ordförande
§ 13 Val av kassör
§ 14 Val av övriga ledamöter
§ 15 Val av revisorer
§ 16 Val av valberedning
§ 17 Mötets avslutande

17021700_10155885468263521_2120234394611566129_n

Välkommen önskar styrelsen RUNG

Ordförande; Linda Lundqvist
Vice ordförande; Jenny Gustavsson
Kassör; Kurt Magnusson
Sekreterare; Britt-Inger Hedström Lundqvist
Ledamot; Tomas Larsson
Ledamot; Marita Martinell

Annonser

Nytt år ny medlemsavgift

Hej alla gamla, nya eller blivande medlemmar.

Vi har nu firat in ett nytt år och det innebär ny medlemsavgift. Vår avgift har inte förändrats utan är fortfarande 75kr för enskild medlem och 150kr för familjer. Vi vill gärna vet hur många som ingår i familjen.

Som vanligt så behöver vi bara få ett namn och gärna en mailadress (inte ett måste). Vi vill inte ha några personnummer och vill man så kan man vara anonym Vi har haft de som hetat på Kung Bore och Kajsa Varg i vårt medlemsregister. Skriv gärna om ni är resande eller stödmedlem.

För stödmedlemmar är också avgiften 75kr. Vi vill passa på att tacka alla stödmedlemmar för att ni väljer att stötta oss som förening.

Vår medlemsavgift är:
75 kr för enskild medlem
150 kr för ett familjemedlemskap
75 kr för att bli stödmedlem
Sätt in pengarna på bg 187-6515 eller swicha på 076 777 63 65 och skriv ditt namn skicka ett mail (resandefolk@gmail.com) till oss med ditt namn, vid familjemedlemskap även antalet i familjen eller om ni är stödmedlemmar. Glöm inte skriva er adress och mail också.

Till våren mars/april så kommer vi ha ett styrelsemöte i Borås.Vi kommer komma ut med mer information om detta när vi satt datumet.

 

RUNG har alltid varit produkten av våra medlemmar. Någon får en idé, de andra hejar fram den, och sen kör vi.

Föreningen RUNG är en förening för resandefolket.

Vi som startade föreningen tyckte att det saknades ett forum for resande att mötas och hitta på saker tillsammans. Vi ville ha en förening som var till för alla resande som ville och deras familjer.

Under åren har den växt till en ganska stor förening med många självständiga delar, precis som vi från början önskade. Barnperspektivet har alltid varit viktigt, men vi jobbar även med andra frågor, till exempel släktforskning och mot antiziganism.

RUNG har alltid varit produkten av våra medlemmar. Någon får en idé, de andra hejar fram den, och sen kör vi.

Kurt Magnusson är en av dem som fick mig att vilja starta föreningen. Han blev omhändertagen av staten som barn på grund av att han var resande och lever nu som pensionär mot alla odds ett liv med familj och vänner. Alla andra som suttit på barnhemmen med honom var döda. Den informationen Kurt sitter på är på många sätt unik. Och hans historia var inte berättad. En av de första uppgifter föreningen åtog sig var att prata med Kurt, och andra resande som haft liknande liv, och skrivit om det.

Ingen från myndighetshåll varit intresserad av om det gått bra för barnen som staten ansåg sig ”räddat” från att leva med sina resandeföräldrar. Kurt berättade deras historia, utan förskönande omskrivningar. Kurt har med åren blivit min vän, och är föreningens kassör. Hans historia finns bland annat att läsa i vår blogg, och i boken ”Vorsnos drom”. Boken ”Vorsnos drom” består av historia och resandeberättelser och föreningen har aktivt varit en del i framtagandet av boken.

För styrelsen så har resandekulturen alltid varit viktig, och vi drivs alla av en känsla för rättvisa och en stolthet över att trots statens enträgna försök att utrota oss som folk, så står vi ändå kvar. Därför har vi också agerat när vi har sett liknande åtgärder från myndighetshåll mot de rumänska romer som kommer hit idag. Föreningen RUNG har stridit för deras barns rätt till skolgång och för att barnkonventionen ska gälla även för romska barn i Sverige.

Barns rättigheter är en passion för alla i styrelsen. Barn är en viktig del av vår kultur, och barn är alltid välkomna var vi än befinner oss. Oavsett om vi har resandeträffar, arkeologiska utgrävningar eller styrelsemöten så finns de alltid där.

Därför har det blivit särskilt vildsinta diskussioner de gånger någon uppmärksammat barn som far illa. Det har gällt resandebarn som blivit mobbade i skolan, EU-migranters barn som inte haft mat för dagen, flyktingbarn som inte haft kläder, eller barn med funktionshinder som inte fått den hjälp de behöver. Föreningen RUNG står alltid på barnens sida. Och det har vi till stor del Kurt att tacka för.

Vi var några vänner från hela landet, som ville göra något tillsammans. Kanske göra skillnad, och ha roligt. Vi ville slåss för det som var rätt och det som var rimligt och få oss ett gott skratt på vägen. En eller två gånger per år har vi anordnat resandeträffar där folk från hela landet har träffats och umgåtts tillsammans.

Det har blivit några fighter, och en hel del skratt. Genomgående har föreningens arbete präglats av spontanitet och en vilja att göra gott.

Fighterna har mestadels varit med politiker, opinionsbildare och andra människor som kan få för sig att säga saker de inte riktigt har täckning för.

Föreningen RUNG har alltid varit kritisk till stora tyckare som inte har förstånd nog att fråga de människor det berör innan de skaffar sig en tvärsäker åsikt om saker. RUNG vänder sig till för de människor som lever i verkligheten, inte de som beslutar om den.

Linda Lundqvist är ordförande i föreningen RUNG

En skojares betraktelser: Fritjof, Ornäsdragarn och Brunte Brakskit

häst

Detta hände sig i Dalarna-runt 1920

 Fritjof var i behov av en ny häst så han tog sällskap med bror sin Hjalmar till marknaden. Det fanns denna dagen en hel del att välja och titta på. Men Ornäsdragarn gick de bara förbi för det visste varenda dinglare att med den karlen gjorde man inga affärer med. För alla visste vad han gjorde med hästarna till marknaden.

Så fick Fritjof syn på en brun valack som såg skaplig ut och verkade vara en bra körhäst. Vi väntar lite, sa Fritjof till Hjalmar tills karln som bäcknar den gjort klart affärerna med de andra kritterna. Han har kanske har blivit lite mjuk i knäna efter de köpesupar han har fått och då kan jag kan få den till ett bra pris.

Så de stod där och väntade och såg på när karln, en stor rundhult mas ifrån Vansbro, gjorde den ena affären efter den andra och fyllde på sin libra samtidigt som han tog suparna.

Till slut sa Fritjof:
Det var då en sjutusan till karl att tåla brännjack, han står ju rak som en fura.

Men hur det än blev med karlen från Vansbro och suparna så lyckades Fritjof få valacken till ett bra pris som bägge var nöjda med.

Just när de skulle till att gå för att skaffa en liter starkt att fröjda sig med (Fritjof pennade alltid, inget brännjack för än affärerna är klara så man håller sheron klar) stötte Hjalmar till Fritjof i sidan och sa:
Dicka pre Fritjof en bekant.

Nog var det en bekant alltid en stygglig bonde. Som för ett tag sedan, när han och hanses drängar en Lördagskväll fått i sig någon liter och skaffat mod, fick för sig att de skulle köra i väg tattar-packet-från deras nattläger. Fritjof hade då fått slagits för för sig och Hjärtat (Sofia) och de smås liv. Och hade inte en annan bonden (en bra karl ) som de fått löfte av att slå sig ner hos kommit till hjälp med sitt hemmafolk så vet man inte hur de hade slutat.

Hm -sa Fritjof, vi gör så här sa han och viskade i Hjalmar öra. För nu ska Brunte-brakskit få tebaks av tattarpacket. De bägge bröderna såg till att stygglingen såg dem och sen gick de till Ornäsdragarn. Där kerade sig Fritjof to att vara intresserad av en av hästarna den såg ju pigg ut men dickade man lite mera noga så såg man det man skulle se.

Fritjof frågade Ornäsdragarn vad han skulle ha för hästen. Karln sa sitt pris. Nja, sa Fritjof, du får allt slå ner. Det kan jag inte, svarade Ornäsdragarn, detta är ju den bästa av de jag har med mig i dag.

Hjalmar slog ut med händerna och sa till Fritjof:
Miro kan tji hilpra dig-miro honkar black.

Snabb som ett bössskott var då stygglingen framme vid Ornäsdragarn och sa:
Jag tar hästen till ditt pris, för det här packet förstår sig inte på när de ser något bra.

Hjalmar sa:
Nu stilar vi oss och jar så karln får göra sin affär. 

De bägge bröderna lommade iväg. Men bakom knuten till värdshuset slog Hjalmar sig på knäna, sadde och sa:
Jag mular Fritjof.

Fritjof flinade tillbaka och sa:
Nu är vi värda mer än en sup.

Senare på kvällen när de bägge bröderna,glada av dagens affärer, var på väg hem med valacken förspänd framför vagnen. Fick de syn på stygglingen efter vägen. Vagnen stod still och hästen hans låg stilla på vägen.

När bröderna passerade sa Fritjof:
Ja du, Brunte-brakskit nu får du allt kasta upp hästen på axeln om du ska få hem dem.

Som Farfar sa till mig när han berättade detta:
Man får alltid en chans att ge igen och många gånger krävs det inte styrka.

Lillemor Wilhelmsson Holmlund

RUNG uttalar sig artikel i tidningen Opulens om barnhem

RUNG uttalar sig artikel i tidningen Opulens
PERSONLIG ASSISTANS. Det går bra för landet Sverige. Högkonjunkturen ger ringar på vattnet och finansminister Magdalena Andersson pratar om hur svensk ekonomi blomstrar. Konjunkturuppgången i Sverige borde komma alla människor till godo, kan man tycka. Därför är det obegripligt varför man sparar in på de allra mest utsatta i vårt samhälle.
För samtidigt som den svenska ekonomin blomstrar väljer den socialdemokratiska regeringen att ge Försäkringskassan i uppdrag att spara in på den personliga assistansen. Motiveringen till uppdragen sägs handla om kostnader. Timmarna i assistansersättningen har på tio år ökat från i genomsnitt 101 timmar per person och vecka till 127 timmar. Vilka kostnader menar de?
Socialdemokraterna satt vid makten förra gången det begav sig, även om alla partier var med på den lagstiftningen. Detta skedde på 30- och 40 talen i vårt land. Lagarna skapades för att komma åt ”problemet” som då var ”tattare” (resandefolket), psykiskt sjuka, utvecklingsstörda och personer med fysisk funktionsnedsättning och då i synnerhet kvinnor. Samhället försökte gömma undan och utrota dem, de dög inte som människor.

En skojares betraktelser: Fritjof och Hjärta

Carl-Jularbo-med-farFrom Wikimedia Commons

Det var år 1913 i Roslagen och midsommar. Många resande hade samlats. Femtonåriga Hjärta gick runt där bland vagnarna och visste inte riktigt hur hon skulle få dagen att gå fortare.

Till kvällen skulle hennes kusin Kalle Jularbo komma och med honom Fritjof. Hennes kinder blev lika röda som klänningen hon lyckats manga till sig när hon tänkte på honom Fritjof. Han var ju en sån ståtlig karl.

Wilhelm hennes far skrockade när han såg henne och blinkade till de andra han satt och pratade med och sa:
Devel så dotra styrt ut sig kan ni förstå varför.

Det blev ett giddrande med Hjärta och hennes kinder blev rödare och rödare och en av de äldre fruntimmer sa:
Tror du Hjärta att en sån chuckard tjavo som Fritjof kommer att jura pre dig. Tror du han vill kamma en tjeja som honkar så kerja.

Hjärta som i vanliga fall kunde tala för sig blev plötsligt väldigt blyg och försvann till vagnarna längst ner vid backen där hon hjälpte till att skala pabbarna så skalen stod som ett fiskstim runt henne.

Under tiden i en vagn några mil därifrån satt Kalle och Fritjof och språkade om vilka låtar Kalle tänkt sig att spela på kvällen. Fritjof som spelade på ett gammalt enradigt dragspel-skulle också vara med och spela.

Men du sa Kalle flinande och stötte till Fritjof :
Du har väl inte tänkt dig att spela hela kvällen med mig du vill väl dansa med en viss jänta va.

Fritjof fick helt plötsligt mycket att att göra och syna tömmarna han höll i och det enda Kalle hörde som svar var något hmpt-liknande.

 Så kom då kvällen och när alla hälsat och språkats vid en stund så där som man gör när man inte träffats på länge tog Kalle dragspelet och tillsammans med Fritjof bjöd han upp till dans. Hjärta-stod lite vid sidan den däringa blygheten hade bara kastats sig över henne igen hon vågade knappt snegla mot Fritjofs håll.

Fritjof fingrar rörde sig snabbt över dragspelet medans ögonen letade efter Hjärta. Se där, han fick syn på henne. Så grann hon var i sin röda klänning. Men hans ögonbryn drog ihop sig, hm, hon vart visst uppbjuden av en annan.

Det blev några felaktiga toner på dragspelet och Kalle som följt Fritjofs blick, blinkade med ögat och sa:
Du kanske ska ta en paus från spelandet en stund.

Med snabba steg var Fritjof framme och knackade karln på axeln som dansade med Hjärta och sa:
Det är min dans nu kliv åt sidan.

Karln släppte Hjärta illa kvickt för en sådan blick Fritjof hade då kliver man åt sidan. Det blev både en och två danser och några till för Fritjof och Hjärta och Kalle tänkte nu får de snart sätta sig för jag vill ha en paus.

Det var som om Fritjof hört Kalle tankar för han sa:
Vi sätter oss en stund och språkas vid.

De slog sig ner i gräset en bit bort. Fritjog tog Hjärtas hand och sa:
Det blir väl du och jag nu.

Så blev det. Det fick 15 barn och många år tillsammans min Farmor och Farfar fyllda med både glädje och sorg, sånt som hör livet till. Jag har väl berättat lite fritt om deras början på sitt liv tillsammans. Men farfars ord kommer över mig idag. När farmor hade gått bort och han satt och berättade för mig om deras liv tillsammans.

Då sa han:
Lillmossan, du förstår för mig var hon alltid den femtonåriga flickan i den röda klänningen.

Lillemor Wilhelmsson Holmlund

En skojares betraktelser. Bilen

junk-car
Jag lånade ut en gammal bil till en kille som nyss hade fått körkort. Den här bilen hade lite hyss för sig, den smällde bland annat en avgassmäll varje gång man vred av nyckeln. Ett hyss som bilens förare hade mycket roligt åt när han körde genom byn.
Han sköt en
hel räcka av avgassmällar när han passerade byn. Det dröjde inte länge innan polisen kom på besök och ville se licensen. Vilken licens frågade jag, på vapnet svarade polisen. Vilket vapen frågade jag, det vapnet som skjuts med när ni kör genom byn.
Vi tog med polisen ut till bilen för en demonstration av vapnet.
Varpå han slog händerna för ansiktet och sa, telefonen har gått varm och anmälningarna har strömmat in om att ni skjuter i byn och så är det bara avgassmällar.