Om Resandefolk

RUNG är en riksomfattande verksamhet med säte i Västerbotten RUNG kommer att verka för: R: Resandefolket U: med fokus på de Unga och språket N: Resande som Nyss insett att det är resande G: och självklart för alla Gamla Resande

RUNG har startat upp Romhjälpen igen

Romhjälpen är ett projekt för att hjälpa utsatta romer.

gubben

RUNG har tidigare drivit projektet Romhjälpen och hjälpt romer i det egna landet. Och har nu tänkt att starta upp projektet igen. Den här gången kommer pengarna som samlas in gå till romer där vi ser att behovet finns. Om vi ska hjälpa romer i det egna landet kommer vi skaffa oss samarbetspartners som åker ner till landet och hjälper dem där. Annars kommer vi hjälpa i Sverige där vi ser ett behov.

RUNGs lokalföreningar i Skellefteå och är ett samarbetsprojekt som går ut på att hjälpa utsatta romer.

Projektet kommer till att börja med gå ut på att samla in pengar till de mest behövande romerna. En del av dessa finns i Sverige,andra på soptipparna i sina hemländer eller i byarna. Tanken är att så småningom rikta insatserna till en by, där vi kan vara med och hjälpa till att bygga upp en skola. Kunskap är utvägen ur ett utanförskap.

För 200 kronor kan en barnfamilj få en matkasse för en vecka.
Men inget bidrag är för litet.

Vill ni vara med och hjälpa romerna i sitt eget land sätt in pengarna på bg 187-6515 och märk inbetalningen med rom.

mailadress resandefolk@gmail.com

Är vi på väg att upprepa vår historia?

Britt-Inger Hedström Lundqvist etnolog och ledamot i föreningen RUNG har arbetat med människor som har befunnit sig i utkanten av samhället hela sitt yrkesverksamma liv. Kurt Magnusson pensionär och kassör i föreningen RUNG och en av de första som fick ersättning från Ersättningsnämnden för den vanvård han blev utsatt för som barn ser likheter och olikheter mellan då och nu.

Resandebarn då, Ensamkommande barn nu.

Under 2015 tog Sverige emot ca 163 000 personer. Politiken, media och samhället såg det som en självklarhet att ställa upp. Vi var ett gäng ryggdunkare som försökte överträffa varandra i solidaritet med de som hade det svårt.

Pojkar som ibland friserar sin ålder en aning för att slinka genom Migrationsverkets nålsöga. ”Självklart ställer vi upp” sa statsminister, Reinfeldt ”Vi måste öppna våra hjärtan.” Sen kom Löfven och hans ord var för mindre än två år sedan ”Mitt Europa bygger inte murar.”

autumn-1804592_960_720Så kom hösten, solidaritetens och medmänsklighetens löv började dala från de mänskliga rättigheternas träd. Morgan Andersson meddelade att EU-ländernas stats- och regeringschefer enats om att medlemsländernas ribba låg på sammanlagt 60 000 flyktingar under de två kommande åren. Den faktiska siffran landade på mindre än hälften.

För lika duktiga och euforiska som samhället var när vi ”vi öppnade våra hjärtan” lika nitiska har vi blivit att minska inflödet. Förr var det resandebarnen som var i fokus för åtgärder, nu är det de ensamkommande barnen.

Det var då. 

Migrationsverkets resurser ökade för att minska tiden för de ungdomar som sitter i ”väntrummet”. Ändå ökar tiden innan de får veta om de får stanna eller inte. Ett väntrum fyllt med ångest, usel nattsömn, ensamhet, mardrömmar och längtan.

males-1903317_960_720Vi har minskat inflödet i landet och behandlingen av de som redan finns här är lång och omänsklig. Nu ska det dessutom åldersbestämmas ibland uppåt och ibland neråt. Oavsett vilket håll det är spär det på ångesten i ”väntrummet”.

Ålderstestet som utförs är lite som att kasta pil och inte på några villkors vis någon exakt vetenskap. Det är Rättsmedicinalverket som testar om de har ljugit om sin ålder. En del åker upp i ålder och andra ner beroende på vart pilen som kastades landar. Det går fortfarande inte att åldersbestämma med någon exakthet. En del har ljugit om sin ålder och andra inte. Men ålder är inget som vetenskapen kan ta fram bevis på.

Tvångssteriliseringsprogrammet som Resandefolket och andra utsattes för har många likheter med det som händer de ensamkommande. För Resandefolket omhändertogs barnen och sattes i särskola (väntrummet) för att på lagliga grunder sterilisera dem som vuxna (utvisning). Detta skedde på 1930 och 40 talet i vårt land. Lagarna skapades för att komma åt ”problemet” som då var ”tattare” (Resandefolket), psykiskt sjuka, utvecklingsstörda och personer med fysisk funktionsnedsättning och då i synnerhet kvinnor. Samhället ville bli av med dem därför försökte staten utrota ett folk, idag utvisar vi istället.

Nu går inte jämförelsen till fullo applicera det som hände Resandefolket på det som idag händer med Ensamkommande. Resandefolket som folk utsattes medvetet för ett försök till folkmord av staten. Och det är inte syfte med behandlingen av de Ensamkommande barnen. Men det finns många likheter i hur barnen behandlades.

Varför har de ljugit om sin ålder? 

the-offence-2048413_960_720En del av lögnerna står vi för som inte hade beredskapen för att hantera inflödet som blev och de fick inte rätt födelsedata. Andra har ljugit för att skapa sig en bättre framtid, rädda liv och framtid. En del är här för att rädda sina familjer, deras ansvar är tungt och ökar ångesten i ”väntrummet”. Åldersbestämningen är en motorväg in i psykisk ohälsa, skadebeteenden och i värsta fall självmord. Var tog den solidariska medmänskligheten vägen som vi visade upp när de kom hit. När ändrades vårt varma mottagande till den kyla de upplever nu?

Läkarna leker mörkerleken och var hamnar vi vetenskapligt?  Var tog evidens och fakta vägen, ligger det i något mörkt hörn och gömmer sig? Ligger det där tillsammans med vår historia som staten inte har gjort upp med och trängs i samma skammens hörn?

Vad gör man för att klara sig? 

Då bytte många från Resandefolket efternamn, nu ljuger ensamkommande om sin ålder. Staten registrerade de personer de trodde var ”tattare” ingen exakt vetenskap och sen lät man bilan fall. Idag åldersbestämmer man, ingen exakt vetenskap innan bilan faller. Allt skedde/sker på godtyckliga grunder och förstörde/förstör människor för resten av livet.

Staten har fortfarande inte bett om ursäkt för det omhändertagandet som skedde med resandebarnen. Kommer hanteringen av ensamkommande barn bli ytterligare en historisk skam som ska gömmas undan?

Visst är det märkligt? 

Alla vet att staten gjorde fel då, men för att inte upprepa sina misstag måste kanske staten erkänna att det har skett och be om ursäkt till resandebarnen som omhändertogs på etniska grunder.

Gårdagens omhändertagande upprepar sig i modern tappning med våra ensamkommande barn idag. Även om det idag inte handlar om en medveten utrotning. Det gemensamma förutom delar av behandlingen är att det i hög utsträckning drabbar barnen.

Barnkonventionen ska vara norm i Sverige idag låt oss visa det. 30- 40 talet är en skamfläck i vår historia. Gör upp med den och låt oss inte upprepa misstagen i statens namn en gång till.

 

Hur blir det Alice Bah Kuhnke?

IMG_1774Kurt Magnusson och Britt-Inger Hedström Lundqvist hade den 27 januari 2017 ett möte med kulturminister Alice Bah Kuhnke om resandebarnen och den ursäkt och det erkännande som de båda anser att staten ska ge Resandefolket och de barn som omhändertogs under Sveriges rasbiologiska era.  Mötet med kulturministern väckte ett hopp.

Bakgrunden till mötet är att mellan åren 1920-95 placerades minst 250 000 barn i fosterhem och barnhem. En stor del av dessa barn tillhörde Resandefolket och blev i och med omhändertagandet skilda från sina familjer och sin kultur. De skulle omprogrammeras för att bli ”dugliga” medborgare.

Både ersättningsnämnden och Kommissionen mot antiziganism har avslutat sina arbeten. Ersättningsnämnden upphörde som myndighet den 30 juni 2016 och det går inte längre att kontakta myndigheten. Den 30 juni 2016 upphörde också möjligheten till stödsamtal genom S:t Lukasstiftelsen. Kommissionen mot antiziganism avslutade sitt arbete den 20 juni 2016, då kommissionen lämnade in sitt slutbetänkande till regeringen ”Kraftsamling mot antiziganism” SOU 2016:44.

Ingen av dessa instanser har överhuvudtaget engagerat sig i alla barn som blev omhändertagna på etniska grunder. Detta trots att det pågick en systematisk utrotning av Resandefolket. Staten omhändertog barnen och satte dem i ”särskola” så att staten kunde använda sig av steriliseringslagarna när de blev äldre. Att man genom sterilisering och lobotomering av vuxna och omhändertagande av barn försökte begå ett folkmord på Resandefolket är det ingen som tagit hänsyn till eller lagt fokus på.

Kurt Magnusson och Britt-Inger Hedström Lundqvist har varit drivande i frågande rörande resandebarnen via föreningen RUNG och som privatpersoner långt innan ersättningsnämnden tillsattes. På mötet med Alice Bah Kuhnke pratades det bland annat om att Resandefolket och den behandling som barnen fick utstå och att staten måste ta sitt ansvar när det gäller resandebarnen.

Kurt den lilleAlla barn som omhändertogs av myndigheten mellan åren 1920-95 har fått en ursäkt av staten och ungefär hälften har även fått ersättning. Men varken Ersättningsnämnden eller Kommissionen mot antiziganism har haft utrotningen av Resandefolket eller omhändertagandet av resandebarnen på som en prioriterad fråga, trots att det uppenbart handlat om ras och eliminering.

Rasism och rasbiologi låg till grund för hur resande behandlades i Sverige under 1900-talet. I vart fjärde hushåll bland Resandefolket fanns det någon anhörig som tvångssteriliserats. Omhändertagandet av barn bland resande var avsevärt mycket högre än hos övriga i samhället. Det finns knappast någon folkgrupp som varit så utsatt för att bli räknade och registrerade.

Om vi som land inte gör upp med vårt förflutna finns det en uppenbar risk för att vi kommer upprepa vår historia. Okunskapen om minoriteten romer och Resandefolket är stor. Något som blir tydligt i dag när det gäller den Romska inkluderingen som kommunerna har satsat på. Resandefolket som varit här längst är mycket lågt representerade i dessa sammanhang. De invandrade romska grupperna ser romsk inkludering som integration och inte som inkludering. Minoriteten romer är fem olika grupper med olika behov. Inkludering får aldrig bli integration.

Staten är en bidragande orsak till allt som sker och genom att inte erkänna och stå för de fel som har begåtts exkluderas fortfarande Resandefolket i Sverige. Historien om Sveriges förflutna kommer fortsätta finnas i en dimridå av förnekelse och ignorering om staten inte berättar hela historien och erkänner det fel som begått.

Det handlar inte om pengar, utan det handlar om ett erkännande om att det som gjordes mot alla de resandebarn som omhändertogs var fel. Det handlar om att man aldrig får blunda eller ignorera det faktum att svenska staten använde ras som grund för steriliseringar och omhändertagande av barn. Resandebarnen måste få en offentlig ursäkt för den behandling som de fick utstå.

002 (3)Behandlingen av Resandefolket är ett öppet sår som inte läker så länge staten inte erkänner sin del i det som hände och står upp för det. Dessutom måste man skriva in behandlingen av Resandefolket i historieböckerna som mer än en parentes eller generalisering. Det var ett försök till ett folkmord på en etnisk grupp och det bör man inte komma undan med att tiga ihjäl.

Nu är frågan var mötet med kulturminister Alice Bah Kuhnke bara ett spel för gallerierna? Eller kommer hon göra det möjligt för såren av vanvården, steriliseringar, lobotomeringar och den rasism som staten utsatte Resandefolket för få möjligheter att påbörja sin läkningsprocess?

Dinglarens väg – Vorsnos drom är tillgänglig för alla på webben

Det är med stor glädje som RUNG kan meddela att Dinglarens väg – Vorsnos drom kommer ut på webben och blir tillgänglig för alla. RUNG har sin del i boken och hoppas att alla som läser den känner samma glädje och stolthet som vi gör.

I Dinglarens väg – Vorsnos Drom skildras resandefolkets historia utifrån resandes egna livsberättelser. Det är berättelser om samhällets övergrepp, skam och utanförskap, men också om fina minnen, en levande kultur och stark gemenskap.

Unik bok om resandefolket

För första gången berättar personer från resandefolket sinti själva om sin historia och sin framtid. I boken som ges ut nästa år finns texter om allt från klass och identitet till homosexualitet och kyrkan.

Dinglarens väg – Vorsnos drom (vår väg) innehåller texter av personer som definierar sig som resande eller har kopplingar till resandefolket, som är den största av fem undergrupper inom den nationella minoriteten romer. Formellt sett är etnologerna Britt-Inger Lundqvist och Ann Hellman författare till boken, men Britt-Inger Lundqvist är noga med att betona att det är samtliga medskapares bok. Ungefär 30 personer har hjälpt till med boken, till exempel med texter eller bilder. 25 av dem tillhör resandefolket, precis som Britt-Inger Lundqvist själv. Skrev Landets Fria 2014 när boken var under produktion.

När boken släpptes 2015 skrev Marcus Priftis bland annat i sin recension  

En bortstött bit av den svenska historien

Redaktörerna Britt-Inger Hedström Lundqvist och Ann Hellman, den förra själv resande, har samlat in berättelser där resande ofiltrerat berättar om sina liv, sina släkthistorier och sin kulturella tillhörighet och utanförskap. 

Som alla antologier spretar ”Dinglarens väg” i ton, stil och ämnesval, men den hålls ihop av den övergripande ambitionen att låta en hittills tyst(ad) minoritet få skriva sin egen berättelse. Nathalie Rommestam skriver med skärpa och bett, Kurt Magnussons stramt återhållna berättelse om hur han vanvårdats av otaliga barnhem och foster­familjer borde omedelbart bli film och Lundqvists och Hellmans exposé över de resandes historia ställer på ett förtjänstfullt sätt ett skamligt kapitel svensk historia i strålkastarljuset. Men ”Dinglarens väg” är inte bara en eländesbeskrivning, utan de flesta medskapare ser ljust på framtiden, ett ljus som bjuder in till en möjlig gemensam framtid.

2017 Nu publiceras Dinglarens väg –Vorsnos drom på webben

Vilket stämmer helt överens med det arbetssätt som Britt-Inger Hedström Lundqvist och Ann Hellman har arbetat efter. Språk och folkminnesarkivet gör boken offentlig så att alla som vill kan läsa den ligger helt i linje med det demokratiska projektet som gjort boken möjlig.

Läs boken här

RUNGs pressmeddelande

Boken är omtalad i bloggen cabam-cabam.blogspot.se

Fler recensioner
Arbetarmakt
Bohusläningen
Arbetaren

 

Minoritetspolitik

I veckan har regeringen släppt lite info
Kulturdepartementet tillsätter utredning om inrättande av ett nationellt center för romska frågor
Regeringskansliet har beslutat om att ge en utredare inom Kulturdepartementet i uppdrag att närmare utreda möjligheterna för hur ett nationellt center för romska frågor ska kunna inrättas. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå vilka specifika uppgifter centret ska ha, att utreda och föreslå om centret ska inrättas inom ramen för befintlig myndighetsstruktur samt att utreda hur romskt deltagande och inflytande i centret kan säkerställas.

och
Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik ID-nummer: SOU 2017:60
Utredningen om en stärkt minoritetspolitik föreslår flera åtgärder i sitt delbetänkande, bland annat att det införs en skyldighet för kommuner och landsting att anta dokumenterade mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Utredningen bedömer även att det finns behov av en nystart i fråga om statens uppföljning och samordning av tillämpningen av minoritetslagen och föreslår därför att uppdraget ska skötas av en ny särskild myndighet.

En stärkt minoritetspolitik

IMG_1774

Bilden togs den 27 januari 2017 när Kurt Magnusson och Britt-Inger Hedström Lundqvist träffade Alice Bah Kuhnke och hade ett möte med kulturministern.

Betänkandet om En stärkt minoritetspolitik lämnas över den 14 juni till kulturminister Alice Bah Kuhnke. Betänkandet  går sen att se på regeringen.se efter överlämnandet den 14 juni.

En stärkt minoritetspolitik syftar till en översyn av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Kommittédirektiv 2016:73

En stärkt minoritetspolitik – översyn av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Beslut i ärendet kommer tas vid regeringssammanträde den 1 september 2016

Sammanfattning 

Lennart Rohdin utsågs till särskild utredare ska göra en översyn och analys av lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk samt angränsande frågor. Med utgångspunkt i översynen, Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och regeringens strategi för de nationella minoriteterna (prop. 2008/09:158) ska utredaren föreslå åtgärder i syfte att säkra efterlevnaden av de nationella minoriteternas rättigheter.

Utredaren ska bl.a.

. genomföra en sammanhållen analys av minoritetspolitiken för att tydliggöra styrkor och utmaningar och lämna förslag för att säkra efterlevnaden av de nationella minoriteternas rättigheter,

. analysera och föreslå hur de nationella minoriteternas inflytande och delaktighet kan stärkas,

. föreslå hur den statliga samordningen och uppföljningen ska organiseras samt överväga om en möjlighet till prövning av beslut ska införas,

. utreda behovet av kunskapshöjande åtgärder i syfte att öka samhällets kunskap om de nationella minoriteterna, och

. se över lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och lämna förslag till förändringar.

Lennart Rohdin och hans assistenter Joanna Lantz och Sami Mlayeh samlade en referensgrupp från de fem olika minoriteterna. Förutom möten med referensgruppen har det åkts genom landet för att samla in uppgifter och synpunkter. Det är många personer som fått komma till tals i detta betänkande.

Information om regeringens arbete med romsk inkludering

Här är en sammanfattning av regeringens och Regeringskansliets arbete med romsk inkludering februari-maj 2017.

Statskontoret ska utvärdera styrningen av strategin för romsk inkludering

Statskontoret har fått i uppdrag att utvärdera styrningen av regeringens strategi för romsk inkludering. Statskontoret ska analysera om strukturen för den statliga styrningen, där Regeringskansliet och Länsstyrelsen är viktiga aktörer, på  ett effektivt sätt har bidragit till att uppfylla strategins övergripande mål. I uppdraget ingår att granska hur kommuner och myndigheter uppfattar den samlade statliga styrningen och om den präglas av romskt deltagande och inflytande. Statskontoret ska genomföra uppdraget efter samråd med romska företrädare och redovisa det senast den 1 juni 2018.

Läs mer här: http://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2017/04/uppdrag-till-statskontoret-om-utvardering-av-styrningen-av-strategin-for-romsk-inkludering/

Ny nulägesbeskrivning om romers rättigheter

Länsstyrelsen i Stockholms län har fått i uppdrag att i samverkan med Arbetsförmedlingen, Boverket, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Statens skolverk och romska sakkunniga göra en nulägesbeskrivning i de kommuner som under perioden 2012–2017 beviljats statsbidrag för utvecklingsverksamhet för romsk inkludering på lokal nivå. Nulägesbeskrivningen ska följa upp den nulägesbeskrivning som Länsstyrelsen redovisade till regeringen i december 2014 men involvera fler kommuner än de tidigare pilotkommunerna. Syftet är att få en jämförbar bild av vilka hinder och möjligheter som finns för att romers rättigheter ska tillgodoses och om de insatser som genomförts bidragit till strategins övergripande mål. Länsstyrelsen ska samordna arbetet och redovisa det senast den 15 oktober 2017.

Läs mer här: http://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2017/05/uppdrag-till-lansstyrelsen-i-stockholms-lan-att-gora-en-nulagesbeskrivning-i-kommuner-med-verksamhet-for-romsk-inkludering/

Uppdrag till Forum för levande historia gällande utställningen Vi är romer

Regeringen har gett Forum för levande historia i uppdrag att bidra till romskt medskapande i förmedlingen av utställningen Vi är romer. I uppdraget ingår bl.a. att säkerställa att pedagoger eller sakkunniga med romsk språk- och kulturkompetens medverkar i arbetet med utställningen. Uppdraget ska genomföras i samråd med romska sakkunniga. Utställningen visas nu på Malmö stadsmuseum och kommer att visas på Västerbottens länsmuseum i Umeå med start hösten 2017.

Läs mer här: http://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2017/05/uppdrag-till-forum-for-levande-historia-gallande-utstallningen-vi-ar-romer/

Ny brobyggarutbildning 2018

Skolverket och Socialstyrelsen har i uppdrag att se till att lämplig uppdragsutbildning tas fram och görs tillgänglig 2016–2019 för personer med romsk språk- och kulturkompetens som anställs för arbete inom i första hand förskola, förskoleklass, skola, socialtjänst eller hälso- och sjukvård. En andra omgång av utbildningen kommer att starta våren 2018 och pågå 2018–2019. Utbildningen behandlar bl.a. interkulturella förhållningssätt inom förskola, skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård, brobyggarrollen samt regelverk och rutiner inom aktuella verksamheter. Utbildningen innehåller också moment som förbereder deltagarna på en kommunal anställning. Under våren erbjuds kommuner och landsting möjligheten att ansöka om bidrag för att utbilda brobyggare. Deltagarna ska under studietiden ha en heltidslön och statsbidraget ska ersätta lönen med 50 procent av lönekostnaderna för varje brobyggare.

Läs mer här: http://www.regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-strategi-for-romsk-inkludering/brobyggarverksamhet/

Övrigt

Beslut från Justitiekanslern angående det så kallade ”Kringresanderegistret”

Justitiekanslern har den 24 maj beslutat att inte överklaga hovrättens dom om höjt skadestånd till de drabbade i det så kallade ”Kringresanderegistret” Mer information finns på Justitiekanslerns webbplats.

Läs mer här: http://jk.se/2783

Nytt europeiskt romskt institut för konst och kultur

Ett europeiskt romskt institut för konst och kultur inviger sin verksamhet i Berlin den 8 juni. Institutet (European Roma Institute for Arts and Culture, ERIAC) ska arbeta med att sprida kunskap om romsk kultur och historia och verka mot antiziganism. Institutet finansieras bl.a. av Europarådet och Open Society Foundations. För närvarande saknas närmare information om institutet på Europarådets webbplats.

Läs om Europarådets arbete här: http://www.coe.int/en/web/portal/roma