Inbjudan till samråd i arbetet med en stärkt minoritetspolitik

logo-sv

Om romsk inkludering och nationella minoriteter i budgetpropositionen för 2018

I regeringens förslag till budget för 2018 står bl.a. att regeringen avser att förlänga stödet till kommuner för utvecklingsverksamhet avseende romsk inkludering och att fortsätta stödja brobyggarverksamheten och den nya utbildningsomgång som planeras för 2018. Regeringen kommer också att verka för att det romska civilsamhället och romska företrädare i övrigt, i synnerhet flickor och kvinnor, ska ges förutsättningar att både delta och utöva inflytande i arbetet med strategin för romsk inkludering och i samhället i stort.

Regeringen beräknar också att öka stödet till det samiska folkets och de nationella minoriteternas kulturverksamhet med 10 miljoner kronor från och med 2018.  Att stärka, utveckla, synliggöra eller på annat sätt främja det samiska folkets och de nationella minoriteternas kultur möjliggör för dessa att själva kunna förmedla sin historia, sitt språk och sin identitet. Regeringen vill därför stärka Kulturrådets och Sametingets bidragsgivning, men även Svenska Filminstitutets främjande av tillgången till film för barn och unga på de nationella minoritetsspråken.

Läs mer här under länken ”Utgiftsområde 1 Rikets styrelse”: http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2017/09/prop.-2017181/

 

Kulturdepartementets öppna samråd

Kulturdepartementet bjuder in de nationella minoriteterna till tre öppna samråd om Regeringskansliets arbete med en stärkt minoritetspolitik. Samråden kommer att ske på tjänstemannanivå.

 

Inom Regeringskansliet pågår arbetet med en stärkt minoritetspolitik, bland annat för att omhänderta betänkandet i Utredningen om en stärkt minoritets­politik. Regeringskansliet genom­för tre samråd under oktober där det ges möjlighet att diskutera och lämna synpunkter inom ramen för arbetet.

En utgångspunkt för samtalet är betänkandet Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritets­politik (SOU 2017:60) som för närvarande bereds inom Regerings­kansliet. Utöver detta står det deltagarna fritt att framföra förslag samt att diskutera förutsättningar och behov inom minoritetspolitiken.

Samråden är öppna för alla som önskar delta, anmälan krävs dock. Vid platsbrist gäller principen om först till kvarn. Kulturdepartementet önskar varmt välkomna!

Observera att tiderna för alla tre samråd, och lokalen för samrådet i Malmö, har ändrats!

Samråd 1 i Malmö

Inbjudan: Länk till inbjudan
Tid: torsdagen den 19 oktober, kl. 17-18.30
Plats: Stadshuset, August Palms plats 1, Malmö.

Anmälan: senast måndagen den 16 oktober till ku.disk@regeringskansliet.se.

Samråd 2 i Eskilstuna

Inbjudan: Länk till inbjudan
Tid: måndagen den 23 oktober, kl.15.30-17.00
Plats: Fullmäktigesalen, Stadshuset, Fristadstorget, Eskilstuna
Anmälan: senast onsdagen den 18 oktober till ku.disk@regeringskansliet.se.

Samråd 3 i Kiruna

Inbjudan: Länk till inbjudan
Tid: onsdagen den 25 oktober, kl.15-16.30
Plats: Fullmäktigesalen, Stadshuset, Hjalmar Lundbohmsvägen 31, Kiruna
Anmälan: senast fredagen den 20 oktober till ku.disk@regeringskansliet.se.

Annonser

RUNG vill att regeringen tillsätter en sanningskommission

Kan Norge skapa en sanningskommission så vore det väl skam om inte Sverige också kan göra det.

– Det kan inte stanna vid att en vitboken och tro att ska vara nöjda och glada. Brottet som skett är mycket större än så, säger Linda Lundqvist ordförande för RUNG.

I 500 år har folkgrupper i Sverige blivit utsatt för etnisk rensning, ”tattarinventeringar”, tvångssteriliseringar med direkt hänvisning till rasmässiga särdrag, tvångsomhändertagande och placeringar av barn förutom flera andra övergrepp. Dessa övergrepp är fortfarande ett öppet sår bland många resande. Det är uppenbart att Sverige i myndighetsbeslut, statliga utredningar, politiskt agerande och bemötande av resande och romer handlade om grupperna var oönskade i det svenska samhället.

Kurt Magnusson, RUNG, blev omhändertagen som fyraåring. Hans bild är klar:
Vi blev omhändertagna för att man skulle utrota vårt folk, vi blev omhändertagna för att vi var av en annan ”ras”, vi var ”tattare”. Vi resandebarn har inte fått någon som helst ursäkt för det man gjort mot oss och vårt folk, det finns inget om vår historia i läroböckerna. Vi resandebarn finns inte ens med i ”Vitboken” trots att man, genom att omhänderta oss, försökte utrota resandefolket. 

Myndigheterna tvångsplacerade resandefolkets barn på barnhem och i fosterhem, där förbjöds barnen att ta del av sin identitet som resande och prata sitt språk. Lagarna som skapades var till för att förhindra möjligheten till försörjning, till exempel förbud mot att förflytta sig längs vägarna utan försörjningsbevis, och förbud mot att vistas mer än några veckor på samma ort.

Efter århundraden av strukturell rasism, etnisk rensning och raslagar är det på tiden att Sverige tillsätter en oberoende sanningskommission för att göra upp med sina övergrepp på resande och romer. Om resande och romer som grupp ska kunna läka sina sår behövs en sanningskommission. 

En sanningskommission som bör bestå av representanter för samtliga riksdagspartier, utom SD, människorättsorganisationer, historiker, etnologer och andra sakkunniga. Men framförallt allt av representanter för resande och romer.

Resandefolkets historia är också en del av Sveriges historia. Men under den senare delen av 1900-talet har myndigheterna bedrivit en assimilationspolitik, som lett till att gruppen har förlorat sin kultur och sitt ursprungliga sätt att leva.

Enda sättet att komma till rätta med detta är att det tillsätts en sanningskommission som kan gå till botten med de övergrepp som myndigheter har gjort både på riks- och lokalplanet.

Forskarnätverket ”Romers och resandes historia iNorden”, menar att vitboken om statens förhållande till romer och resande, som regeringen presenterade, borde följts av sanningskommission. Även ”Delegationen för romska frågor” presenterade i sin utredning krav på en sanningskommission. Något som uteblivit.

Att det inte räcker med en vitbok, är vi många som anser. 

Vitboken är skriven av den stat som i över 500 år har bedrivit etnisk rensning på de grupper som boken handlar om. Sverige skapade världens första rasbiologiska institut 1921. Efter att ha mätt och kategoriserat befolkningen skapades en handlingsplan för att skapa genetiskt utrymme för den nordiska rasen på bekostnad av ”lappar, zigenare och tattare”.

Det finns ett moraliskt och etiskt värde i att en kommission granskar detta arv som är ett historiskt trauma hos dagens resande och romer. FN:s Folkmordskonvention definierar folkmord som gärningar begångna med uppsåt ”att förgöra helt eller delvis en nationell, etnisk, raslig eller religiös grupp”, genom att:

  • Döda medlemmar av gruppen.
  • Förorsaka allvarlig kroppslig eller mental skada på medlemmar av gruppen.
  • Avsiktligt skapa sådana levnadsförhållanden för gruppen som förmodas åstadkomma dess fysiska utrotning i sin helhet eller i delar.
  • Införa åtgärder som förhindrar födslar inom gruppen.
  • Tvångsöverföra barn från gruppen till en annan grupp.

Sverige har gjort sig skyldiga till 4 av 5 punkter mot den romska minoriteten. Det är på hög tid att myndigheterna gör upp med detta mörka förflutna på allvar.

Styrelsen RUNG

Info: Utredningen om inrättande av ett nationellt center för romska frågor

logo-svKulturdepartementet tillsätter en utredning om ett center för romska frågor

Information om Utredningen om inrättande av ett nationellt center för romska frågor

Utredningen ska ta reda på hur ett nationellt center för romska frågor kan inrättas (vara klar 15 februari 2018).

Varför ett center? Det finns behov av en långsiktighet och stabilitet i arbetet för att säkra den nationella minoriteten romers rättigheter,  en långsiktiga kraft i arbetet mot antiziganism, stärka den romska nationella minoritetens egenmakt och främja möjligheten att bibehålla och utveckla kultur och språk.

Vad gör utredningen? Undersöka om centret ska vara en myndighet eller inte, vilka uppgifter centret ska ha (sådant som inte görs idag eller behövs mer av) och hur romskt deltagande och inflytande i förhållande till centrets uppgifter kan säkras.

Synpunkter på uppdraget? Utredningen håller samråd och för samtal med romska företrädare och sakkunniga runt om i landet.  Har du några tankar så hör av dig till  utredningssekreterare:

Karin Kvarfordt Niia, e-post: karin.kvarfordt.niia@regeringskansliet.se, mob: 070-315 05 18 (uteblivet svar- sms:a kontaktuppgifter!)